Aftonbladet – 30 juni 1870, sida 3

RA SAVE OSV EPS .I föredrag för de äldre arbetare, hvilkas un.Idervisning i yngre åren blifvit försummad. Skolläraren Kahlson önskade, att folkskolorna I kunde bibringa första elementerna af medI borgerlig bildning, och nämnde särskildt önskTligheten deraf att någon undervisning måtte Jlemnas i rättsoch statskunskap samt i kemi Joch allmän helsolära. Hr Fromell fr. GöteIborg ansåg att man bäst kan verka för den äldre arbetarens intellektuella odling genom populära föredrag, hvilken åsigt äfven omfattades och närmare utvecklades af herr Fernlund fr. Stockholm. Hr Lindbeck från Stockholm protesterade deremot att man talade särskildt om arbetarnes bildning och upplysning, emedan detta vore att betrakta dem såsom en pariakast(!). Hr Söderqvist från Linköping påpekade vigten deraf, att folkskolan emanciperas från kyrkan, att särI skild undervisning i vissa fack t. ex. ifrämmande språk anordnas af arbetareföreningarne för deras medlemmar och antydde folkhögskolornas stora betydelse för den arbetande klassens framtid. Hr Holmstrand fr. Alingsås ordade för inrättande af bibliotek i samband med arbetareföreningar. — Redaktör Struve fr. Sundsvall uttalade sig i ett lävgre lifligt och entusiastiskt föredrag för inrättandet af aftonskolor för de äldre arbetarne, folkskolans och kyrkans skiljande från hvarandra, religionsundervisningens öfverlemnande åt hemmet och presterskapet, reform af folkskolan i nationel anda, emedan den i sin nuvarande gestalt duger till platt intet, anordnande af populära föredrag, som borde vara ej blott instruktiva, utan äfven nöjsamma, .samt föreslog att mötet i sedlighetens intresse skulle uttala sin protest mot den missaktning, med hvilken de s. k. bildade klasserna : bemöta den arbetande klassens qvionor. Fabrikör Hangelundh från Norrköping uttalade sig för reformer i skolväsendet och ville att staten skulle bekosta äfven folkskolorna, emedan det var orätt att allmänheten skulle betungas med utgifterna derför... Redaktör Wallem fr. Bergen höll ett intressant föredrag om folkskolebildningen och påpekade särskildt vigten af handtverksuniversiteter, sådava som man på sista tiden inrättat i Norra Amerika. Hr Hassel från Middelfart ntvecklade den stora betydelsen af barnahem (barnkrubbor) för den arbetande klassens småbarn. Hr Rimestad lofvade i morgon inleda sammanträdet i afdelningen med en utförligare framställning i ämnet, liksom han om söndag ärnar hålla ett folkligt föredrag i det gröna, på Djurgården. Andra afdelningen, som har att öfverlägga angående sättet alt ändamålsenligast ordna särskilda slag af föreningar och befrämja associationsväsendets utveckling, valde till ordförande redaktör Gumelius från Örebro; till sekreterare hr W. S. W. Faber från Danmark; till referent för 5:te punkten i programmet (rörande förbrukningsföreningar, folkbanker, tillverkningsföreningar och råämnesföreningar m. fl.) dr Ol. Wikström från Sundsvall, och till referent för alla öfriga å afdelningens program upptagna punkter litografen Ström från Stockholm. Afdelningena sysselsatte sig derefter med den nyssnämnda 5:te punkten, som föranledde medlemmarne att ganska utförligt redogöra för de försök, som blifvit på olika ställen såväl i Sverige som i Norge och Danmark gjorda med föreningar af ifrågavarande slag. Olika åsigter uttalades föröfrigt om medlen för föreningsväsendets befrämjande, dervid hr Faber isynnerhet framhöll angelägenheten af att framförallt upprätthålla sjelfhjelpsprincipen och i detta afseende följa det i Rochedal gifna föredömet. Den der stiftade konsumtionsföreningen hade tagit till grundsats att alltid köpa och sälja kontant samt till dagens gällande pris, under det den behållning, som uppstod på rörelsen, sedermera fördelades på delegarne, men utbetalades först då hvars och ens tillgodobafvande uppnått ett visst bestämdt minimibelopp af den betydenhet, att arbetaren ansåg det utgöra en penning, som förtjenade att tagas vara på och lärde honom att de små besparingarne verkligen ganska snart växa till icke så ringa summor. i den efter dessa principer organiserade förening i Danmark, som hr Faber särskildt omnämnde, hade man derjemte såsom en hufvudsak lagt an på upplysningens befrämjande och för detta ändamål anskaffat ett bibliotek och föranstaltat föredrags hållands, hvarjemte man jemväl sökt att för saken intressera qvinnorna. Tredje afdelningen har till uppgift att behandla frågor, som angå förbättrandet af den arbetande klassens ställning i allmänhet. Den valde till ordförande politiefuldmägtig Gamborg från Kristiania; till sekreterare kontorschefen Willms från Kristiania och magister . J. W. Wennerberg från Göteborg, samt till referent häradshöfding J. O. Hultgren. Främst bland de på afdelningens program upptagna frågarna stod denna: Hvilka åtgärl, der må anses erforderliga och lämpliga till fög1; bättrande af den arbetande klassens ställning och, pilkor? At denna fråga fann sig kyrkoherden , Ekdahl föranlåten att för afdelningen uppläsa !. den af Sällskapet för Folkets väl uppsattaji petition, som var föremål för behandling vid l; de för några dagar sedan under hr Ekdahls, presidiym hållna folkmötena vid Eatrinehölm I; k 1 t s h och på Lidingön. Det tycktes vara hr Ek dahls afsigt och önskan att mötet skulle för sin del instämma i denna petition, Det ernrades visserligen genast af ordföranden, att detia möte, sam bestod af deltagare äfvenit från Norge och Danmark, icke lämpligen kunde sysselsätta sig med opinionsyttringar i afse-lt enda å Sveriges politiska förhållanden, menj, atskilliga svenskar tycktes icke kunna fatta den grannlagenhet, som de främmande delq tagarne i möter genöm ävt instämma i ordförandens åsigt iakttogo, utan det utspann sig sn långvarig diskusslon, som icke blott oerörde frågan huruvida petitionen lämpligen sunde göras till föremål för mötets förhandingar, utan jemväl ingick i detaljerna af peitonens innehåll. Efter hand och sedan såväl ordföranden som andra ledamöter fästat ppmärksaimheten på, att petitionens läggande j., sido såsom någonting för mötat främmande cke förhindrade att man kunnde vid frågans yehandling äfven vidröra de politiska reforner, som kunde anses egnade att förbättra an arhatanda blaoccanae ctällning Aanh willar AM FAR