Aftonbladet – 29 juni 1870, sida 3

— Arhbdetaremötet. Öfverläggningsämnena vid det nordiska arbetaremötet äro följande, fördelade på sina särskilda afdelningar: Första afdelningen. Beträffande arbetarens upplysning och sedlighet. 1. Huru skall bildning och upplysning bäst inom den arbetande klassen främjas, och uti hvilka kunskapsämnen bör undervisning företrädesvis beredas arbetaren? 2. Huru skall nykterhet och sedlighet inom samhället verksammast befrämjas? 3. Hvilka åtgärder böra och kunna vidtagas, för att åstadkomma en förbättrad uppfostran för arbetarens barn och bereda minderårige arbetare tillfälle till åtnjutande af skolundervisning? 4. Böra ej, äfven i afseende på äldre arbstare, sådana bestämmelser angående arbetstiden vidtavid t. ex, bruk, fabriker och större verkstäder, som lemna arbetarne tillfälle att besöka skolor eller på annat sätt förvärfva bildning och kunskaper? Anära afdelningen. Angående sättet att ändamålsenligast ordna särskilda slag af föreningar och befrämja associationsväsendes utveckling. 5 iluru böra nedanstående arbetareföreningar inrättas ör att kunna med framgång verka, nemligen: e Förbrukningsföreningar, Folkbanker, Tillverkniogsföreningar och Råämnesföreningar m. fl. —? 6. Hvilket är lämpligaste sättet till åstadkommande af kapital för arbetarebostäders uppförande; bör man bemöda sig att låta sådana bostäder öfvergå till enskild egendom för arbetarne; och huru böra de för sådant ändamål upprättade sällskap organiseras? 7. Kunna och böra allmänna eller särskilda pensioneringsanstalter för ålderstigne arbetare inas 8. Hvilka äro de bästa medel att förmå arbetaren att göra sig delaktig utaf de förmåner, som pensionsoch ränteförsäkringsanstalter, sjukhjelpsföreningar, sparbanker och brandförsäkringsanstalter för lösegendom m. fl. medföra; och huru skall hans förtroende till dessa inrättningar väckas? 9. Skulle ej associationsidn med fördel kunna begagnas, för åstadkommande af en önskad samverkan emellan fabriksverksamheten och husfliten ? 10. På hvad sätt skola arbetareföreningarna kunna gagna hvarandra inbördes och sins emellan uppehålla nödigt samband? Tredje afdelningen. Frågor, som angå förbättrandet af den arbetande klassens ställning i allmänhet. 11. Hvilka åtgärder må anses erforderliga och lämpliga till förbättrande af den arbetande klassens stärloing och vilkor? 12. Är förhållandet emellan arbetsgifvare och arbetstagare i de nordiska rikena sådant det bör vara, och huru skall, i annat fall, ett bättre kunna åstadkommas? 13. Kunna arbetsinställelser vara för arbetarne öch landets näringsverksamhet gagneliga? 14. Hvilka äro de medel, hvarigenom arbetareföreningarna företrädesvis skulle kupna göras praktiskt gagneliga? ; 15. Om den stora utvandringen från Sverige och Norge, dels för att söka sig stadig bosta i Amerika m. fl. aflägsna länder och dels till vinnande af arbetsförtjenst för längre eller kortare tid i grannländerna, må anses för de förenade rikena skadlig; hvilka äro de missförhållanden, som kunna anges hafva föranledt och underhålla denna utvandring, och huru skola dessa kunna afbjel? P2å6. Då den inhemeka industriens höjande är af största vigt för arbetaren, och utställningar af slöjdalster kunna anses såsom de tjenligaste medel härför, anser mötet, i betraktande häraf, Nordens arbetareföreningar böra allmänt insända inäustrialster till den utställning, som kommer att anordnas i förening med det allmänna svenska jandtbruksmötet i Göteborg sommaren 1871? Enligt D. B. i går afton tillhandakommet telegram från Göteborg skulle derifrån i dag kl. 4 på morgonen ett extra tag afgå, medförande ett antal af deltagare j arbetaremötet från