Aftonbladet – 29 juni 1870, sida 3

Henrik Reuterdahl. I ee l Ett telegram från Upsala meddelar oss att erkebiskop Reuterdahl derstädes aflidit natt kl. 11. Han hade i söndags ådragit si; förkylning och kom med måndagens efter. middagståg från Rosersberg in till Upsalc för att söka läkarehjelp för ett maglidande Henrik Reuterdahl var född den 10 Sept 1795 i Malmö, der hans far var perukmakare Fadren dog, då gossen var nio år gammal och denne anför i den sjelfbiografi, han skref vid sin professorsinstallatiop, huru många prof han erfarit af välgörenheten och deltagandet, genom hvilka det blef honom möjligt att fortsätta sina studier. Annu, säger han, visar mig nästan hvarje gata i Malmö ett eller flere hus, i hvilka jag antingen åtnjutit välgörenhet eller, sjelf ett barn, varit barnlärare.. 1811 blef han student i Lund och tog 1817 den filosofiska graden. Strax efter sin promotion, för hvilken han isynnerhet vinlagt sig om historiska och filologiska kunskaper, började han vända sin uppmärksamhet åt teologien och blef redan 1817 docens vid dåvarande teologiska seminarium. År 1824 blef han e. o. adjunkt i teologiska fakulteten och 1826 prefekt vid seminarium och kyrkoherde i Kerrstorps och Glostorps församlingar. Ar 1830 blef han teologie doktor, 1833 förste teologie adjunkt. Sedan han några år förestått bibliotekariatet, blef han 1838 bibliotekarie vid universitetsbiblioteket. 1844 utnämndes han till teol. professor och och 1845 till förste teol. professor och domprost. Under tiden hade han beträdt den politiska banan såsom vald till riksdagsman presteståndet, der han, hvilken såsom teologisk skriftställare hade hyllat framåtskridandet och visat sig ganska frisinnad, uppträdde i konservativ och högkyrklig anda, och derigenom förvärfvade sig ståndsmajori.etens sympatier. Vid en partiell ministerförändring 1848 inkallades han i statsrådet och blef chef för ecklesiastikdepartementet, rån hvilken befattning han afgick 1855, då ran utnämndes till biskop i Lund. Redan wret derpå flyttade han derifrån till erkebiskopsstolen i Upsala. Under de sista ståndsiksdagarne fungerade han såsom prestestånlets sjelfskrifne ordförande, då han icke sällan saf luft åt sitt missmod öfver tidens anda ch riktning. Såsom ordförande vid första ulmänna kyrkomötet förvärfvade han sig ättvist erkännande för sin opartiskhet, hunanitet och välvilja. Under de tidigare åren af sin akademiska verksamhet utgaf Reuterdahl tillsammans med Thomander Teologisk Qvartalskrift (1828— ;2, 1836—40). Utom åtskilliga mindre teoogiska och historiska afhandlingar i hvarjeanda tidskrifter har han särskildt utgifvit: Om det teologiska studium med särskildt fseende på Sverige (1832) och Inledning ill teologien (1837). Sitt varaktigaste literära minnesmärke har han dock rest sig åsom historieskrifvare genom sin i många vänseenden utmärkta, på grundliga forskninar byggda Svenski kyrkans historia, som let dessvärre icke blef honom gifvet att fullorda; i de band, som utkommit, har han vått till 1533. Genom den gamle vördvadsvärde och peronligen älskvärde prelatens frånfälle bliicke blott Sveriges främsta biskopsstol, vid hvilken yrimatet inom vår kyrka är fästadt, utan tfven en stol i svenska akademien lediga.