Aftonbladet – 21 juni 1870, sida 3

Article Image
K3ALLWUBHAUBD VU JILLDAGRYE Oroligheterna i Skärstra. Hudiksvail den 18 Juni: Enligt ingången underrättelse har Svea hofrätt förändrat den af häradsrätten älda domen öfver kronofogden Winter i Ljusdal till ett års suspension och 100 rdrs böter. Häradsrättens dom lydde, såsom kändt är, å tjenstens förlust och böter m. m. till ett sammanräknadt belopp af närmare 3000 rår. (Hudiksv.-Posten.) — Tryckfrihetsmål. Rådhusrätten afkunnade i dag utslag i det af kurator P. H. Lagergren å Wermlands nations vägnar mot tidningen Fåderseslandet instämda tryckfrihetsåtal och förklarades tidningen, på grund af att juryn ansett den ifrågavarande uppsatsen icke skyldig, fri från allt ansvar. Käranden ålades att till boktryckaren Hagström utbetala? 50 rdr i rättegångskostnader och sderjemte vidkännas kostnader för protokollslösen: — Plåtslagaren Axel Hjalmar Rosell, som, efter hvad förut omnämnts, endast några dagar fick begagna sin frihet efter den äfventyrliga rymningen rån reservhäktet öfver cellfängelsets tak, har i dag varit från häktet till förhör instäld i poliskammaren. Förutom honom bar polisen jemväl i Upsala låtit häkta en Rosells medbrottsling f. badareeleven P. A. Lundvall, hvilken blifvit hitsänd och var i dag jemte Rosell äfven till förhör instäld. Dessa båda hade, hvilket de vid dagens förhör vidgingo, lördagen den 4 i denna månad föröfvat följande djerfva inbrottsstöld. Efter att ha gjört sig underrättade om att i Räntmästarehuset vid Slussplan boende med. doktor Groth nämnde dag på förmiddagen åkt ut istaden, gick Lundvall upp i doktorns våning och vände sig till pigan med Pegöran från doktorn att pigan genast skulle skynda till ett uppgifvet hus på Hornsgatan, medtagande en rock och en näsduk, enär doktorn vid en nyss företagen operation skulle blifvit nedblodad. Pigan, som ej anade något bedrägeri hä under, efterkom tillsägelsen, men träffade natu ligtvis ej sin husbonde, hvarföre hon återvände bem. Dit ankommen, fann hon att tjufvar under hennes frånvaro beredt sig inträde i huset, Rosell och Lundvall hade under pigans bortovaro tillgripit ett cigarrfodral, en vinkaraffin, 6 stycken rockar,-3 par byxor och ett lakan, hvarefter de aflägsnat sig. De hade på förhand hos en smed vid Tyska stallplan låtit förfårdiga sig en nyckel, med hvars tillbjelp de beredde sig inträde. Klädespersedlarne blefvo dels pantsatta, dels försålda. Lundvall, som följande dag afreste till Upsala, medtog åtskilligt af sitt byte dit och förskingrade detsamma derstädes. I samråd med en för stöld förut bäktad person, förre tapetseraren F. J. Jacobsson, hvilken ännu aj blifvit ertappad, erkänner sig Rosell den 14 sistl. Maj ha föröfvat stöld i buset n:r 1 vid Norriandsgatan. Dervid hade så tillgått att Jacobsson, som hade sig bekant att i huset boende häradshöfding A. Alexandersson, för tillföllet vore frånvarande från hemmet, uppmärksammade Roseli på att ett fönster i öfvervåningen stod öppet. Detta var tillräcklig anledning för Rosell att begifva sig in i huset, gå upp på vinden och vidare genom ena brandlucka ut på taket, hvarefter han praktiserade sig in genom det omnämnda fönstret och tillgrep hr Alexandersson tillhöriga 3 stycken rockar, af hvilka målsegaren återbekommit en, då deremot Rosell sålt de båda andra till en landtba på Kornhamnstorg. Förutom båda dessa stölder erkände sig Rosell bafva den 16 i förra månaden från landthandlanden B. M. Österman från Annehärads socken i Skarahorgs Jän hafva stulit ett ur. Rosell hade omkring kl. 11 på aftonen å Skärgårdsgatan sammanträffat med Österman, hvilken efter Roseils uppgift befann sig i öfverlastadt tillstånd, och då Rosell såg att gatan var folktom, hade han ryckt till sig uret och derefter begifvit sig på flykten. Uret hade han sedermera sålt till en timmerman Svensson, hvilken i sin ordning pantsatt detsamma. Målet uppsköts. — Industririddare. Vi ha förnt nämnt att ett antal personer under en längre tid sysselsatt sig med att reqvirera varor från skilda häll och mottagit desamma vid Wäsby jernvägsstation, hvarefter de med ett följande bantåg genast återsändt varorna till någon af sina handtlangare i Stockholm, som försålt dem. Någon betalning till varuegarve har ej ifrågakommit. Detta handelsbolag, som opererat i eft par års tid, men derund ofta nog, till följd af de anmälningar om bedrägerier som ingått till poliskammaren, haft med polisen att göra, bar på scnare tiden utöfvat sin affärsverksarobet under fir Apelqvist komp. Btt af firmans kontorsbiträden Emil Ehrenfrid Lundblom blef, som förut vämnts, bäktadt, men polisen har länge förgäfves sökt efter hufvudmänaeh i firman tills dess den i går afton lyckades anträffa Johan Conrad Apelqvist och Carl Pettersson, hvilka båda togos i förvar och voro jemte Lundblom samt Anders Johan Hörlin och Johan Johansson i dag inför poliskammaren förhörda. Apelqvist erkände sig ha mottagit en mängd vasor vid Wäsby station och återsändt dem till Stockholm, men hvem som der försält dem kunde san ej uppgilva, ej heller hvem af hans bitröå som mottagit liqviden. Litet eller intet 3f pe ningarne hade han sjelf bekommit på affäre Herrarne skyllde ifrån sig på hvarandra, och målet uppsköts för vidare bevisning om bedrägeris erna. Lundblom, Apelqvist och Pettersson fingo återgå i häkte, j — Mord, Warberg den 18 Juni. Onsdagen den 8 dennes blef f. åboen Sven Börjesson i Ragnarp, Skälli socken, en mellan 70 och 80 år gammal och välkänd man, i närheten af Gällarp på öppen landsväg öfverfallen och illa 8 ar bonden August Olsson från Skallefall i Nö ocken. Den gamle mannen hade, åkande, varit arp för att der aflemna garn till blekn då han, enligt hvad polisundersökningen gifv hand mötte August Olsson, hvilken kort f på en lönnkrog och der af den öfverlastat sig samt derefter v: vid liggande torp och gjort försök till 4;er då detta ej fullt lyckades, begaf gig der mannen vägen framåt, anfallande den ste han mötte, hvilken var nämnde Sven Börjesson. Med delar och redskap, tillhörande dennes vagn som sönderbröts, krossade han den gamles hotvud och bröst. Åtskilliga omständigheter vitna derom, att den gamle försökt att freda sig, ty armarna vora fulla af blånader, Personer, som en stund deref. ter kom vägen framåt, funno Sven Börjesson badande i sitt blod, samt observerade en person fly ott stycke derifrån. Andra pe ner, som komma från motsatta hållet, mötte Ångust Olsson och, såsora det tycktes, nägot rusig. Sedan I och spillrorna effev det mörka dådet blitvit h förda, fanns deribland äfven ett mössfoder, hvils ket tillhört mördarens mössa, Vid det hållna polisförhöret blef mördaren häktad. Han kunde dock icke förmås att på sätt erkänna sin onda gerning, än att han med det bana möjligen kunde haiva be den, han då varit full och ej bade minne af hvad som tilldragit sig vid ifrågavara te. En ganska stark omständighetsbe ing ger dock full anledning att antag: Ölsson är den sannskyldige mördar: han, en om kan icke skulle tillfuilo bekänna, skall blifva befofdrad, till välförtjent straff. gven Börjesson afled först måndagen den 13 dennes, efter att hela tiden hafva legat uton medvetande, Tolegrafonderrättelser. (Genom svenska telegrambyrån ) Stultgart den 20 Jani. Bejszren af ONuorland ham ar Ira me nå

21 juni 1870, sida 3

Thumbnail