Aftonbladet – 21 juni 1870, sida 2

AGATHA DENHWART.) EN FAMILJHISTORIA AF SYLVIA. Talar han då någonsin om mig, Martina ? Helene förde åter buketten till sitt ansigte. Han svarar mig naturligtvis. Seså, börja nu iate och sucka igen. Ack, huru kunde jag nyss vara så dåraktig och tala om allt det der andra, du vet! Jag spår du blir en annan gång lika dåraktig... Ja, hon är ytterst dåraktig, sade Martina och vände sig till fru Kahn, som kom in med en fruktkorg i handen. Låt oss äta körsbär och inte disputera härom! Ici, Lucy! Se huru hon koketterar, tror hon detta är socker, kanske? Nå, ici! sitt... sitt nu! Hon sitter lika gentilt som sjelfva tant Helene!, Gud vare lof, att jag ser min flicka så ps kry igen!, sade fru Kaln och strök elenes ljusbruna hår. Jag ämnar snart enlevera henne! Hvad sägs om en liten vrå bland bergen, fru Kahn? Helene får ju på ett par dagar följa med mig till Ekedal? g;Det får hon visst! Nå, Martina, hemma rustas väl som bäst till bröllop? Kors så oväntadt! Jag menar det var ju helt naturligt att herr Denkwart skulle gifta om sig. Jag har aldrig sett fröken Bernard. Det är ingen förlust, mumlade Martina. Huru?... Och jag som har hört att hon skulle vara så vacker! Fra Kahn fortfor. acc tala om bröllopet och den unga bruden, ) Sö A, B. JAI 129—139.