Aftonbladet – 15 juni 1870, sida 3

Efter Öresunds-Posten meddela vi följande redogörelse för ett hos justitieombudsmannen anhängiggjordt mål: I Januari månad 1867 angaf kaptenen vid Vendes artilleriregemente i Kristianstad Heribert Broberg hos generalfälttygmästareembetet förre chefen för regementet generalmajoren och kommendören grefve A. Wachtmeister, nu aflidne öfverste Ehrenpohl, dåvarande majoren, numera öfverstelöjtnanten och riddaren H. Queckfelt samt majoren och riddaren G. M. von Arbin icke yplott för det. de m olaglig permittering af kronans manskap, dels till offer vinning, dels också till bildande af en pensionsfond för regementets officerare, underofficerare och numeranter, begått ansenlig försnillning af kronomedel, utan äfven derföre att de tilk döljande deraf under åratal ingifvit falska tjenstehandlingar, hvaribland verifikationer särskildt låge generalmajor Wachtmeister till last. Generalfälttygmästareembetet remitterade ofördröjligen an. gitvelsen till krigshofrätten, som infordrade förklaring både af de angifne officerarne och af nuvarande chefen för regementet öfversten och riddaren CO. Skytte, hvilken till undgående af att upptaga den till honom först ställda angifvelsen, i officiel skrifvelse uttalat att han sjelf såsom batterichef vid regementet deltagit i de åtgärder, som af kapten Broberg angifvits såsom olagliga. Öfver dessa förklaringar infordrades Brobergs i Juli månad 1867 afgifna påminnelser. DA emellertid ingen närmare utredning af målet härpå följde, ingaf Broberg tid efter, annan åtskilliga skrifter såväl till krigshofrätten som ock till justitie-kanslersembetet. Påföljden häraf blef dock endast den, att handlingarna i målet enligt krigshofrättens resolution den 24 Juli 1868 för förklaringars afgifvande utlemnades till cirkulation. bland trettiotre personer, bosatta å skilda orter i riket och en sedan flera år tillbaka befinnande sig i — Amerika. Icke nöjd med detta förfaringssätt, hänvänder sig Broberg i en skrifvelse af den 23 Ne vember 1868 till justitieorabudsmannen såsom Väktaren öfver lagarzas efterlefnad af domare och embetsmän, hvari dennes embetsåtgärd påkallas i och för målets skyndsamma afgörande. I denna skrifvelse påpekas också, att sedan angifvelsens befogenhet Dlifvit styrkt, de genom bandlingarnes cirkulation afsedda förklaringarna iintet afseende kunde bidraga till målets närmare utredning, utan att en undersökning om den olaga permitteringens storlek borde anställas, för att på detta sätt få försnillningens storlek bestämåt utrönt. Vidare framhölls att ett längre dröjsmål lätt kunde föranleda en ytterligare förlust för kronan än den, som antogs kunna uppstå genom uraktlåtenhet att bevaka hennes rätt i den under tiden aftidne öfverste Ehrenpohls sterbbus. Uraktlåtenheten att reservationsvis bevaka kronarig rätt i nyssnämnda sterbhus hafva också VeXerbörande verkligen låtit komma sig till Inst Efter inhändigandet af denna skrifvelse remitterade justitieombudsmannen densamma till krigshofrätten med anmodan att deröfvor afgifva yttrande. Ett sådant afgafs också A-, 18 Dec. 1868 af innehåll att krigshofrättor, icke ansett sig kunna skäligen förvägra all nna åklagarens vid krigsmakten tjenstförrättar. .e krigsfiskalen H. T. Benkerts framställ sa anhållan, att förklaringar måtte infordras rån ofvannämnde tretiotre personer, enär krigsfiskalsembetet anfört hurusom uti de i målet vexlad3 skrifter blifvit uppgifvet att under tiden från år 1834 till år 1862 vid regementet allmänt så förfarits, att utöfver den för kronans räkning verkstälda permittering årligen mellan exercismånaderna för passevolantörernas (d. v. s. batteriet a fernas) räkning verkställts Permittering af mauskap sålunda, att, sedan batterichoferna ti), regementschefen afgifvit förteckning på det manskap, de-förmenade utöfver det kronopermjtterade mand skapet kunna vid batterierna undvras, regementschefen beviljat samma manskape permitterande och atfärdat de erforderliga permissionspassen, hva efs tor från hvarje batteri månutligen till regements.