Aftonbladet – 9 juni 1870, sida 3

sw NN TERESE ING g CR MLLII TIEDR LIA 115 öre. Det sätt, hvarpå domstolsoch riks I dagsförhandlingar refereras är ganska eget Ungefärligen hvar sjette eller tionde rad ha Isin särskilta öfverskrift. med fetstil, hvilke Tjafser att spänna intresset, ehuru mången gån I denna öfverskrift icke står i någon verkli förbindelse hvarken med det efterföljand Teller föregående, utan endast är en humbng JAt obetydliga omständigheter kan det egoa flera rader, ja hela spalter; t. ex, att en när varande person tagit upp sin näsduk oc! Isousdosa för att begagna, eller att en vakt I mästare under sessionen öppnade ett fönster Iför att inskaffa friskare luft. I tidninger Tbe Sun (Solen), hvars dagliga cirkulatio; jär hucdratusen exemplar, tar häromdagen er hel spalt egnad åt beskrifniögen af den dräg lett fruntimmer bar inför domstolen, dit bor var kallad att aflägga vitnesmål rörande et begånget mord. De dagliga tidningarne utIkomma äfven om söndagen och innehålla då Hiksom hvarje måndag utförliga referater frår den tio å tolf särskilta gudstjenster. Predikningarne äro då ofta delvis aftryckta, med eller utan reflexioner. Såsom exempel på andan i sådana tidningsartiklar, hvilka ärc okända inom Sverige, torde det ej vara olämpligt att här kortligen referera en dylik längre ledande afbandling Om protestantismens utseende i materielt och moraliskt hänseendep, hvilken stod att läsa i sista söndagsnumret Newyork Herald. Om man i materielt hänseende betraktar protestantismen, hvilken är kristendomens sista fors, finnes det att ännu aldrig nägot religionssystem så hastigt gått framåt i fysisk storhet och makt. För 350 år sedan hade densamma ingen materiel betydelse inom menskligheten, utan var en religion, hvars få bekännare måste dölja sig undan i ödemarker, bergsskrefvor och jordhålor. Nu bekännves den protestantiska läran af 150 millioner menniskor, hvilka utgöra verldens förnämsta nationer: Amerika, England, Nordtyskland och Skandinavien. Jordens rikedomar äro i deras bänder; särskilt är detta fallet med England och Amerika. Protestantismen bar förlänat åt det anglosachsiskt amerikanska folket dess stora ötvervigt i materielt afseende; den har gjort Preussen till den främsta al de tyska staterna och gifvit Sardinien (!) dess kontrollerande inflytande öfver Italien, samt satt den lilla schweiziska republiken i stånd att under århundraden bibehålla sin sjelfständighet, eburu omgifven af fiendtligt sinnade grannar, och har slutligen verkat att de skandinaviska rikena ännu äro oberoende europeiska stater. Protestantismens materiella storhet är mest ögonskenlig i fråga om användandet af de elementer, hvarigenom tid och rum tillintetgöras, nemligen ångan och elektriciteten. (Här följer en lång relation öfver huru många jernvägar och telegraflinier England och Amerika byggt.) — Nationernas moraliska ståndpunkt beror till stor del på deras materiella ställning; men bland protestantismens rent moraliska krafter intager skolan första rummet. -Dernäst kommer, såsom en moralisk agent, pressen, hvars makt och nytta äro otvifvelaktiga. Båda dessa äro bäst utvecklade inom de protestantiska staterna. Och den högsta grad af medborgerlig, religiös och politisk frihet existerar der, hvarest de: flesta skolor och tidningar finnas. — Protestantismen intager således för närvarande hedersplatsen i materielt och moraliskt. hänseende. PEgnade den svenska pressen någon gång sin uppmärksamhet åt kontrollerandet af presternas predikningar, skulle sådant utan tvifvel verka att desamma hädanefter i flera fall komme att få en bättre form. Häromdagen var här en s. k. Tornado. En orkan, innehållande en myckenhet sand och stoft for några minuter genom staden, förvandlande dagen till natt och på sina ställena kastande omkull menniskor, af hvilka flera dödades. Regn, åska och blixt följde derefter. Skådespelet var storartadt. Gaturenhållningsväsendet är i allmänhet illa ordnadt. På flera gator får man se högtals med smuts. Det synes som om stadens myndigheter vore så sysselsatta med ordnandet af de stadsdelar. hvilka man väntar skola bli bebyggda inom 25 år härefter, att de ej hafva tillräcklig tid för ordnandet åf de redan bebyggda qvarteren. Hvarje newyorkare är fullt öfvertygad om att hans stad inom detta sekels slut skall hafva en befolknirg af 3 eller 4 millioner; och i enlighet dermed vidtagas de mest kostsamma gatvliggningar, sprängvingar m. m. Likaledes är deten allmän föreställning att Förenta Staternas folkmängd vid samma tid skall öfverstiga hundra millioner och ait staden Chicago då skall hafva en million. Regelmässigt inträffa här två å tre eldsvådor om dagen; men de släckas på ett par timmar, ty eldsläckningsväsendet är så väl organiseradt. I Newyork finnas 109 brandförsäkringskompanier. De vagnar, hvilka privatpersoner begagna, tilldraga sig genast främlingens uppmä het, emedan de äro särdeles fint arbetade. Men oaktedt de se ut såsom leksaker, äro de dock mycket starka och solida. Deras lätthet gör att hästen egentligen icke har någon tyngd att framdraga, hvarför det också i allmänhet köres ganska fort. Några tiggare synas aldrig till; ej heller ser man dessa skaror af trasiga, åt dryckenskapslasten förfallna schåare, hvilka äro så vanliga företeelser i Eoglands större städer, Tiggande barn, hvilka så ofta visa sig på Stockholms schweizerier, förekomma aldrig här. Att se en drucken är mycket sällsynt. Spritdryckerna, som hållas till salu i utskänkningsställena, äro. svaga och 4 eller 5 gånger dyrare än i Sverige. os En storartad plan häller nu på att förverkligas. Den afser att åstadkomma i Newyork en institution, motsvarande Sydenham crystal palace och Kensington museum i London. Bolagets kapital är sju milloner dollars. I Newyork finns en svensk och en norsk kyrka. Den svenska kallas Gustaf Adolf och är belägen i AZ 91, east 2:dra gatan, nära 3:dje avenuet. Pastor är hr Axel Weetter. sn . En egendomlighet för Amerika äro de privata detektiva poliskontor, hvilka det stör t att unnrätta. Manga sådara aAnhvar få