Aftonbladet – 4 juni 1870, sida 2

Uti stadens boklådor äå OSCAR L. LAMMS förlag har utkommit å 75 öre: Belövt prisskrift! Anvisning till Tändernas och Munnens Skötsel af D:r Wilh. Siiersen, I Öfversättning af Tandläkaren G. Larsson. Blickar imenniskoandens fördolda lif af Maximil. Perty. Öfversättning. Pris 2 Rdr 50 öre. Wilh. von Brauns Skinnsoffa. Svensk originalberättelse af L. J. Govenius. 35 öre. Guldmakeriets historia. Manuskriptet härtill insändt från Amerika af C. I. L. Almqvist. 1 Rdr. Kriget mellan Sverge och Danmark åren 1803 och 1809. I Historiskt försök af General C. Meyer. 3 Rdr. Mythologi och Religion eller om den grekiska religionens ursprung och betydelse af Max Miller. Svensk bearbetning af Lektor M. Dalsjö. 75 öre. — — pDelita lilla arbete af den lärde Max Miller erbjuder redan i sin författares namn en borgen vatt läsaren här skall finna mycket lärorikt och intressefullt., — — (Dagligt Allehanda.) Den politiska Ekonomien; kortfattlig framställning af J. G. CourcelleSeneuil. Öfversättning, 1,75. Obs. I Aftonbladet nämnes om detta arbete: I Frankrike, säger författaren i sitt företal, börjar man numera känna, att det för den bildade mannen är en skam att vara okunnig ufi den politiska ekonomien. Mindre ofta än förr påstår man sig ega insigter i denna vetenskap, utan att bafva lärt sig den, och man börjar ana, att det är svårt att lära sig densamma, utan att studera den. Väl, om detta äfven gällde om de samhällsklasser inom vårt land, der den politiska ekonomiens läror skullo utöfra det största inflytande och medföra det största gagn! Ingen ställer sig ostraffad utom hörhåll för vetenskapen. Fabrikanten, sorh försmår kemiens anvisningar, den handlande, som utan att den politiska ekonomien lärt honom det, i sjelfva verket icke vet hvad ban sjelf gör, plikta lika mycket för sin misstro mot civilisationen. Iakttagelser rörande Folkskolorna i några främmande länder, af J. Wallim, Inspektör för Göteborgs Folkskolor. 1,50. Författaren, som för några år sedan af statsmed-l len erhöll understöd, för att genom en resa i Danmark, Tyskland och Schweiz göra bekantskap med dessa länders folkskolor, har i ofvanstående arbete sökt uppställa en bild af det bättre och för våra skolor användbara, som kunnat uppletas uti de många skolor med deras mångfaldigt vexlande metoder, som lifligare anslagit hans iakttagelse. Han har trott sig sålunda kunna gifva en och annanj vink om huru undervisningen, på grund af erfarenhet från de främmande länderna, uti folkskolan bör bedrifvaå. — — — (3923)