sigte, jag skall göra allt som står i min för— måga för att rädda henne. Det tror jag; men förmågan ..,) Men, doktor, ni är på min ära. så naivt oförskämd, att ni retar bort allt mitt medlidande. Tänk då på, att om jag än inte gjort så många djerfva, lyckliga kurer som ni, så är jag dock äldre läkare med stor erfarenhet och goda kunskaper, och glöm inte den -aktniog jag har rätt att fördrå af er Fabian smålog. N Ni är inte förtrolig med de innersta trådarnei den här sjukdomen, sade han, och en sak till, ni har gifvit för litet akt, jag menar, ni har för otillräcklig uppfattning af fru v. Wallentin sjelf. för att nu i detHödvändiga ögonblicket kunna uppfatta och. beräkna hurudanh karakter febern måste antaga särskildt hos henne. Det der låter särdeles både lärdt och djupsinnigt, förklarade professorn; men jag får emellertid underrätta er om, att jag känner fru v.-Wallentin kanske till och med något bättre än ni gör, och att jag skall försöka näfva hennes sjukdom enligt mina egna ringa nsigter och utan er utmärkta hjelp. Öfver if och död råder vår Herre. God middag!s Han lyfte stelt på hatten och steg. upp i in droska. Än ett ord; herr professor, sade Fabian. Jag har förargat er, ser jag. Det äf orätt jordt, och jag bar inte velat det. Jag har nte något bra sätt att lägga Mina ord, det r saken. Jag ville! emellertid be er om nåot. Ni ämnar kansketaga en läkare för tt konsultera med iden här sjukdomen. Jag or mycket. nära, jag vore tillhands; om något träffade om nätterna, förstår ni, och jaj kulle..; d. v. s. det skulle smickra mig n et om en man med er stora-lärdom ville alla mig till könsultetion.o (Forts.)