Aftonbladet – 1 juni 1870, sida 3

SVA AR HASAN et Faa belbössa, för uppnådda 43 points; diskontvaktmästaren B. Paulsson från Malmö 2:a priset, en studsare. för uppnådda 41 points, samt fotografen Stadler från Malmö 3:e priset, en silfverbägare, för uppnådda 41 points; hvarjemte för välskjutning utdelades till åtskilliga medlemmar gällskapets jettoner i silfver och brons. — vv — Upsala universitet. I Upsala-Posten för i går läses: Rektorsombyte vid universitetet hålles i morgon kl. 11-f. m. å Gustavianska lärosalen, då afgående rektor, professor C. B. Mesterton, med sedvanlig högtidlighet öfverlemnar rektorsembetet till professor A. J. Ångström, vid hvilket tillfälle afgående rektor kommer att hålla ett tal ÖOm de nyaste forskningarne i läran om Pysemien. Före rektorsombytet i morgon kommer medicinska fakulteten genom sin dekanus att till medicine doktor promovera medicine licentiaten Walter Ekecrantz. Tidningen. Upsala för i går skrifver: Protest inlagd af studentkåren mot åtskilliga yttranden i rektor Mestertons tal vid sista stipendiiuppropet — är den inom detta samhälle vigtigaste nyhet, som vi i dag ha att meddela. Söderm. och Nerikes nation .hade hos-kårens.direktion anhållit, om att kåren måtte sammankallas för att få yttra sig öfver den sedvanliga hyllning, som plägar bevisas afgående rektorer. Sammankomsten hölls i måndags kl. 12 middagen, och var den rymliga Gustavianisalen nästan öfverfyld. Närmare 500 studenter hade infunnnit sig, eller alla de, hvilka nu efter föreläsningarnes slut kunna antagas ännu ej hafva afrest från staden. Kårens ordförande, docenten Montan, ledde förhandlingarne. Efter en lång och liflig diskussion rvkreds till votering. Fyra voro de förslag, som blifvit framstälda: . 1. Att uppvaktningen skulle inställas. 2. Att uppvaktningen skulle inställas, men kfren tillika genom tidningarne delgifva allmänheten en skriftlig protest. Vid votering mellan dessa två blef det senare förslaget tillbakavisadt. 2. Att uppvaktning skulle ske på sedvanligt sätt (minoritetens förslag): och 4, Att uppvaktning skulle ske, men kåren dervid genom sin ordförande framlägga protest mot rektor Mestertons för kårens anseende förklenliga yttrande. Vid votering mellan dessa gillades det senare och uppstäldes som kontra-proposition mot det i förra omröstningen segrande förslaget. Med stor majoritet beslöts då, att kåren skulle uttrycka sitt ogillande och inlägga sin protest genom att helt och hållet inställa all uppvaktning. Från Upsala skrifver en korrespondent till Göteborgs Handelstidning: I likhet med föregående termin vilja vi för våra juridiskt bildade läsare återge de ämnen, som i nu afslutade skrifning för inträde i rikets rättegångsverk blifvit utgifne. Men innan vi relatera dem kunna vi nämna, att det af eder korrespondent öfverklagade förhållandet, att skribenterna fingo skrifva fyra dagar i veckan utan rast och ro i åtta timmar om dagen, blifvit undanröjdt, så att skrifningarne pu fortgått under flera veckor blott två gånger i veckan. Ha vi någon förtjenst af att genom eder tidning ha påpekat detta missförhållande och fått det rättadt? Vi veta det ej, men pressen är ett säkert korrektiv. Amnena lyda emellertid som följer: För prof. Lindblad i kriminalrätt: 1) Om uppsåtliga dråp. 2) Om conatus delinquendi. 3) Hvilka straffbestämmelser i 1734 års lag kunna ännu tillämpas? För densamme i processrätt: 1) Kan inteckning för ränta å en redan förut intecknad revers anses innefatta förnyelse af inteckningen för kapitalet? 2) Hvarest bör en skuld eller ränta derå betalas, antingen hos borgenären eller gäldenären, och i hvad afseende är denna fråga af praktisk vigt? 3) Kunna syskon med framgång klandra föräldrars åtgärd att till en omyndig deras barn sälja en egendom? För prof. Nordling i civilrätt: 1) Om äktenskapsskilnad på grund af egenvilligt öfvergifvande. ?) Om skilnaden mellan arfvinges och testamentstagares förhållande till den aflidnesborgenärer. 3) Framställning af de förändringar, som efter införandet af 1734 års lag timat i jordegares rätt att utan förvållande af landtbon uppsäga honom till rk 4) Om inlagstagares skyldighet till vård af det inlagda godset. För prof. Rabenius i näringsrätt: 1) Hvilken betydelse bar begreppet skattejord haft i äldre och bar det i nuvarande tider; på hvad sätt och i hvad omfång finnes den äldre betydelsen qvar i den senare? 2) Hvad menas enligt patentlagen af den 19 Augusti 1956 med en ny uppfinning ( 2) och hvilken skall enligt samma lag anses såsom uppfinnare? 3) Hvilken är betydelsen af 10 af K. F. 211,, 1857? För adjunkten Hammarsköld (utgifvare af ämnena i stället för prof. Rydin, som var vid riksdagen) i statsrätt: 1) Är den mr bestående religiösa lagstiftningen i Sverge i full harmoni med 16 R. F.? 2) Hvilken ätsråttslig. betydelse ha ännu ej upphäfda stadganden i f. d. riksståndens privilegier? 3) I hvilka fall hafva riksdagens utskott rätt 1:o till initiativ, 2:o till att med riksdagens rätt besluta? 4) I hvilka hufvudsakliga unkter skiljer sig rättegången i tryckfrihetsmål från den i vanliga brottmål gällande rättegångs