Aftonbladet – 31 maj 1870, sida 2

andens. (Jag vet, att ni resonnerar så. Men om i denna underordnade kropp en li ten förändrimg skulle tilldraga sig, om blot ett par små trådar i bjernans partiklar skull brista eller en förkylning skulle göra blode för hett, huru går det då med denne så kal lade andes alster? Och är det blott genom en lycklig orga nism som han kan. alstra sköna verk, hvac är han då i och för sig? Och än mer — om vi fråga konstnärer, jö författare i alla högre grenar, om konst en. dast är ett uppöfvadt kunnandex, eller om det mer eller mindre lyckade i deras verk är beroende af någonting annat särskildt, skola de svara: Af min stämning. Och hvad är stämningen i sin ordning beroende af? Den kan vara det af ett par glas vin, af en rätt bårdsmält mat, af en sömnlös natt. ,Hvad är det då i alla dessa tänkandets och konstens alster, som skall tillräkvas anden? Och hvad materien? Jag fruktar att gränsskilnaden måste blifva lika obevisad som anden sjelf. : Och slutligen i dårhusen, hvad göra de förnöjda andeinnehafvarne der för att utveckla sin dyrbaraste egendom, eller. hvad skulle en sådan skolgång åsyfta för anden? En ande insatt i en dåres Kropp för att utvecklas, der ingen. utveckling är möjlig! Nej, min fru, mina teorier hafva den fördelen framför edra att vara tillämpliga. Ni ställer upp id6er; jag ställer upp verkligheter. Men när jag så återkommer till er, kan jag icke längre ställa fram en verklighet, som strider emot edra ideer. Tavken på er stöter tillbaka mina spekulationer och ställer sig så som ville han blifva grundtanke uti ett nytt system, som ännu ligger dunkelt för mig.