Aftonbladet – 30 maj 1870, sida 3

I anledning af finanslagens behandling i folkethinget, hvilket såsom ifredags omnämndes förkastat Madvigs förslag att åter upptaga frågan om anslag till förstärkningsmanskap:ts och 7:de klassens vapenöfningar, anmärker Feedrelandet, att det var oriktigt handladt af den afgångna regeringen, att den efter att hafva begärt landsthingets bistånd, gifvit vika för folkethingets upprepade afslag i stället för att låta finanslagen gå andra gången till landsthinget och afvakta ett gemensamt utskotts afgörande. Då regeringen sålunda tröttnat på halfva vägen och ifrågavarande anslag sålunda förlorat sin politiska karakter, har landstinget nu gjort rätt i att låta den falla. I sammanhang härmed yttrar samma tidning, att landsthinget i kärlek till fäderneslandet står ett godt stycke framom folkethinget, hvilket den anser framgå ur de sista årens och de sista dagarnes förhandlingar. Berlingske Tidende berättar, att konungen efter de fruktlösa underhandlingarne med Estrup och Andre öfverlemnat bildandet af ett nytt kabinett åt grefve Holstein-Holsteinborg. Denne skall straxt hafva vändt sig till etatsrådet Krieger för att förmå honom att öfvertaga en portfölj, men det var då ännu icke kändt till hvilket resultat underhandlingarne härom ledt. edrelandet säger att vid början af riksdagens sammanträden i onsdags ettrykte gick att det redan skulle lyckats nämnde grefve att få en kombination till stånd, men att detta rykte straxt visat sig vara förhastadt, och att senare ett alldeles motsatt utbredt sig, nemligen att grefve Holstein uppgifvit det honom anförtrodda värfvet. Enligt hvad telegrammet för i dag meddelar, är ministerkrisen nu öfverstånden, i det ett nytt kabinett i lördags blifvit bildadt under grefve Holstein-Holsteinborg såsom konseljpresident. Föröfrigt få vi hänvisa tilltelegrammet. Kölnische Zeitung uttalar sin förvåning öfver den i det kielska nationella partiets program uppstälda fordran, att ingen omröstning må ega rum i Nordslesvig. Således, säger nämnda tidning, uppställes traktatsbrott såsom partiprogram. Det augustenburgska partiet har dessvärre länge blifvit smekt och bortskämdt. Vi hafva städse uttalat och beklagat, att Preussen alltför uteslutande gör sig till organ för det i Holstein och Slesvig herrskande partiet, som, upphetsadt af den lång. variga striden med sina danska landsmän, icke känner något högre mål än att sätta sin fot på det besegrade partiets nacke och draga den största möjliga fördel af segern. Att om möjligt besätta alla andliga och verldsliga embeten i den danska delen af Slesvig med sina egna anhängare, detta anser partiet vigtigare än europeiska traktater och Preussens förhållande till Skandinavien och hvad helst annars kan falla i vågskålen i denna ohyggliga strid, hvilken icke heller nu, som det synes, skall komma att afgöras efter rättvisa och billighet på det enda möjliga sättet, utan äfven framdeles gifva. anledning och förevändning till krig och skakningar.