ta BIEN 20 Qt SKrijva enigt härtedi och gön, åtminstone der. den är påtaglig, all Hil-licke Tjemla, utan Kämla — icke Tju n hrjutan Kjulig — icke Tje,, utan Ke — i ifvit ! Tjöfva utan Köfva, m. m.; 3:o att så tc ikaorden, att läsaren icke får ett skeft eller re agde I omvändt begrepp om deras betydelse, hvar kast Hemåta bör tydas hemåt, icke derhemn nur--— Hökorg icke tagas för shövagns utan k 1 ett gen på hövagnen — Knabbel tydas pinne Jen dörr, icke dörrvred — Kona icke land I stru, som ordet aldrig betyder i vestgötsk idor — Skår den del af fältet som slåtterkar Med I öfverfar med lian, icke Hösträng, — Räl and len lång mansperson i allmänhet, icke lå lymmel, pojke — hvilka fel med mångf: rarI diga dylika finnas i ordlistan; 4:o att angi den riktigt genus, hvadan det blifver ett fel : anIsäga det Hyfs, som är femininum, är mask ed-linum — Has, som är femininum, vara ma han kulinum — Husvär (som det dock icke h fter I ter, utan Husvära eller Husavära) vara ne ing trum, då det är femininum — Häs vara ma af kulinum, då det är femininum — Laft va ge, ) maskulinum, då det är femininum — Sö, so geJ är maskulinum, vara femininum 0. s. v., s är I som ordlistan på så många ställen innehå reler; 5:0 att hvarken låta inflyta främmande or id) hvilka i folkets mun blifvit oriktigt använd ad. j eller sådana ord som äro svenska språket så ine I som sådant tillhöriga, således icke komma me nI ordet talang och kalla det för ett vestgöt ch lord med betydelsen talförhet, ej ell ia, I Länk, ett ord som ingalunda kan räknas so: sa lett örd ur ett landskapsmål, o. s. v.; 6:0o a n-licke sjelf författa ord, som då man säger Fyl ;eli stället för Fylle; 7:o att söka undvika af minstone grofva skriftel (tryckfel kunna vi ick eJantaga dem vara, enär ingen förteckning p år sådana finnes vid tidskriften) som Blåsor af I stället för Blåsur (se ordet lanig!) Hälljus U1i stället för Hälljes, Börklunge i stället fö ka I Börkdunge, o. 8. v. mj Ändtligen vilja vi påpeka nödvändighete gaf att ordlistor öfver landskapsmålen göra åJaf landskapens egna barn, men om de göra ka laf andra, hvilket icke må förtänkas eller för sa I tyckas, de då biifva granskade af kännare de innan de utgifvas; äfvensom påpeka dep fö le Ireteelsen af sjelftillräcklighet, för att ick 30 säga egenkärlek, att en ordlista från Wester. ijgötland granskas af en gotlänning i Upsala der dock finnes sådana vestgötar som er er IStyffe, en Högman, en Frigell, m. fl., son ja I sysselsatt sig med sin hembygds antiqvarisks r och språkliga förhållanden. vi Upperbarelser från fornveriden eller är menniskole slägtet mer än 6000 år gammalt? af d:r J.H. Thomassen, öfvers. af E. E. An. dersson. (Stockholm 1870, L. J. Hiertas ha förlag.) n) Detta arbete meddelar en kortfattad öfvern sigt af de nyaste vetenskapliga forskningar) ne öfver menniskoslägtets uppkomst, utvecko I ling och deras resultater. Förf. beskrifver de n fynd från en förhistorisk tid, som blifvit gjord da uti Belgien, i Rhentrakterna och på flere ställen, de schweiziska pålbyggnaderna, de t danska kjökkenmöddingarne m. m., och framställer slutligen hufvuddragen af DarWwins teori om arternas uppkomst. Läkarebok för sjöfarande till hjelpreda för hrr ; sjökaptener, på anmodan af sundhetskollegium utarbetad af dr Edvard Braun. (Stockholm, Oscar Lamms förlag, 1870.) Detta arbetes ändamål är att i någon mån afhjelpa bristen på läkare ombord på handelsfartyg. — För en lättare öfversigt är det indeladt i tvenne delar. Den förra, som afhandlar helsovården, meddelar råd och anvisningar angående fartygets byggnad och ätredning samt lefnadssättet och matordningen ombord. Den andra, som afhandlar sjukvården, gifver en kort beskrifning på de till sjös lJallmännast förekommande inoch utvärtes Isjukdomar äfvensom underrättelser angående sättet att bota dem. Handledning vid första undervisningen i engelska språket. . Bearbetning af B: F. Olsson: (Stockholm, 1870. Oscar Lamms förlag.) Denna lärobok är, såsom utgifvaren i företalet anmärker, uppstäld i enlighet med den nu allmänt erkända metod, som vill gifva betydelse och lif åt reglorna genom systematiskt fortlöpande öfningar i öfversättning såväl till som från modersmålet. Den första afdelningen utgöres af lätta öfversättningsöfningar, genom hvilka formlära och syntax skola inläras. Den andra afdelningen, i hvilken meddelas en öfversigt öfver de vigtigaste reglorna för engelska språkets uttaljemte läseöfningar dertill, utgör en bearbetning efter Rudolf Sonnenburgs system. Denna öfversigt är de! lad i tvenne genom olika stilar utmärkta kurser. De med finare stil tryckta styckena ! äro ämnade att genomgås först sedan delt andra blifvit väl inlärda. Slutligen meddelas i ett bihang en systematisk öfversigt öfver engelska språkets formlära. a Inledning till maskinläran. En framställning af de vetenskapliga grunderna för maskiners könåtruktion at G. R. Dahlander. 1:sta afdelningen. Läran om kraftmaskiner. (Göteborg, D. B. Bonnier, 1870.) Författaren har i detta arbete velat lemna en elementär framställning af den del af den tillämpade mekaniken,ssom redogör för maskiners sammansättning och byggnad samt undersöker iagarne för deras verksamhet, Efter en allmän inledning behandlar han i de 4 första kapitlen hätstänger, trampverk, vindbjul, vattenhjul och turbiner, meddelar i det 5:te grunderna för den mekaniska värmeteorien och tillämpar i det töljande densamma på de olika slagen af ångmaskiner. — Sluthigen meddelas resultaten af de försök som blifvit gjorda att ersätta ångkraften genom varmluftsoch gasmaskiner. Innehållet åskädiggöres genom 13 planscher. — Svensk tidskrift för litteratur, pe och ckonomi, utg. af H. Forssell och C. af Wirn, har utsändt sitt tredje häfte för innevarande år. Det innehåller följande uppsater: Bidrag till Gustaf III:s historia (Ferens historiska skrifter m. m.), af T-m; Sveriges skattskyldighet under Rom (Munch, ?avelige Regnskabsböger), af O. Montelius; Skönlitteratur (Runebergs dikter; Böttigers ikter; J. Wecksells dikter), af CO. af Wirån, samt Naturkrafternas förvandlingar, al Hildebrandsson. — Af Svenska Familj-journalen har femte äftet för i år utkommit. Det innehåller sljände illustrationer: Darrälfångst; Porträtt f Nicodemus Tessin d..y.; Vy af Romsdan i Norge; Utsigt af Åbo; Vy af Ljungadalen i Medelpad; Starkotters graf; Kateralen i Strassburg; Ingången till en rysk ngbadstuga; Scen från Lorenzo-floden; MesAyos-indian; samt Vy af Wisby från norra atteriet. Textafdelningen meddelar bidrag f O. G. Starbäck, Elias Sehlstedt, Lea, Syk ia m. fl. — David Strauss, den berömde författaren af Jesu lefnad,, bar fullbordat en monografi öfver oltaire, hvilken han snart kommer att utgifva. — Under titeln: ?Geschiechte der deutschen rauen har doktor Zapp i Berlin utgifvit fyra er med bifall mottagna föreläsningar, i hvilka en verblick öfver qvinnornag i Tyskland ställning h historia meddelas från äldsta tider till våra Igar. — En Statistisches Jahrbuch fiir das Jahr 368 af statistiska centralkommissionen i Wien sy Det IE BÖR