SKAL OCH KÄRNA. At MATTIS. NY SERIE; Huru skall jag kunna tacka er såsom jag yill Fru von Wallentin fattade bjertligt Fabians hand. j Det är ingenting, min fru. Jag har gjort min skyldighet och skall snart ifite mer behöfvas här. Antingen ni behöfs eller inte, herr doktor, hoppas jag att ofta få se er här och alltid få anse er för en vän till familjen. Ett uttryck af outsäglig förnöjelse flög öfver Fabians ansigte, och han svarade: Vill ni verkligen det? Om ni då tillåter, kan jag någon gång få komma hit upp. om qvällarne och dricka tå hos er. Jag kände mig så belåten i går afton. Jag tackar er. Jag är verkligen mycket glad. VI. Det var om aftonen ngra dagar senare. Fabian satt tillsammans med Max och Kristoffer vid ett litet bord å källaren X, Två redan tömda punschbateljer stodo framför dem och Max och Kristoffer, hvilka båda nyss kommit ifrån;emstörre middag och befunno sig i en högst upprymd sinnesstämnivg, befallde in en ny; : Jag tror, .: etern redan fått litet mer än tillräckligt spirituosa i , sade Fabian. Tror du det, min gubbe lille, så tror du rasande, förklarade Max, Jag, för min del skulle ännu kunna tömma en: hel åm af den här förträffliga punschen. Nå, hvarföre skänt)Se A.B. M 114—118,