Aftonbladet – 24 maj 1870, sida 3

Till Redaktionen af Aftonbladet. Rörande de i n:r 94 af Aftonbladet förekommande reflektioner i Skogsfrågan ber insändaren få, till en början, följande några anmärkningar framställda: Att alla varningar mot den samvetslösa roffande egennyttan, den må nu plundra skog eller kassor eller enskild förmögenhet, just i denna tid, som berömmer sig af mycken andlig rörelse och väckelse, skola blifva rop i skogen, är svart en allmän erfarenhet. Reflektionernas författare säger sig med glädje hafva helsat den början regeringen gjort genom utfärdandet af en sä skild skogsförfattning för Gotland. Så glädjande den än må vara för skogstörödelsen och alla, som hafva någon förtjenst vid skogens fällande och forslande, ty det är med detta onda — skogsförödelsen — som fordom med aflatkrämeriet, som också åstadkommit åtskilligt godt för den egennyttige — så är denna författning föga glädjande för alla som hafva någon omtanke för efterkommande. Redan första paragrafen af denna författning så lydande: Den af naturen till skogsbörd egnade mark skall dertill bibehållas, der den ej odlas till åker eller äng, eller afrödjes till trädgård eller byggnadstomteller för annat likartadt ändamål — lemnar ju åt skogsförödaren de önskvärdaste kryphål: Hvadhindrar honom nu att rothugga ett stycke till skogsbörd passande mark, under föregifvande, att han vill odla den till åker eller äng eller afrödja den till trädgård eller byggnadstomt och att sedan sälja den rothuggna marken. Det finnes intet stadgande, — som väl bort finnas — som ålägger köaren att odla den till besagda ändamål, så besvärligt det än varit för skogsförödaren, ty det hade minskat salupriset. Derföre fortgår skogsförödelsen på Gotland — på ironi och af kända anledningar kallad: den kristliga, — lika raskt och ohejdadt, som förut. Hemmansdelar med god skogstillgång köpas och betalas väl, såsom hemmansegarne tycka, emedan de ej hafva något begrepp om skogens värde i och för sig sjelf eller för växtligheten i ett land: skogen borthugges, hvaribland många träd, som ännu bort stå och växa 30 åa 40 år. Hemmansdelen, plundrad på skog, säljes sedan, också, som köparne tycka, tör godt köp, ofta med vilkor af säljaren, att sedan få borthugga träd, som vid försäljningen blifvit skonade, såsom för små. Många anmärkningar vore än att göra; men för denna gång må det vara nog. mak RR MASK ken