mot fallet. Seende faran och att ingen räddning med ;båten var möjlig, kastar han sig i vattnet i hopp att kunna simma till land; men äfven detta var för sent; ty strömmen tog äfven honom med fart med sig och kastade honom utför bland stenarne. På ett längre afstånd nedan fallet, vid det s. k. nedra dambordet, kom han mot en stor sten, der han fick något stöd och kunde ropa på hjelp. Efter många ansträngningar lyckades det genom ett tåg, som kastades till honom, och hvilket han hade nog styrka att binda omkring sig, att draga honom till land. Sönderslagen i hufvud, ansigte och på den öfriga kroppen, gick han likväl med någon hjelp till sitt hem och blef genast af läkare förbunden, så att hopp finnes att han skall lefva. Den ena af båtarne åkte utför fallet och blef liggande i vattenrännan, som hör till den uppbrunna stärkelsefabriken, den andra ligger inklämd mellan stenarne strax nedom det öfversta dambordet. Troligen blifva båda sönderslagna.