Aftonbladet – 20 maj 1870, sida 3

Jaf träolja och tjära genom torr destillation, fö! nämligast af furu-stubbar. — Invigningen af folkhögskolan p Samnelsberg i närheten af Motala köping egde rum den 9 dennes. Efter W. L. T: korrespondent meddela vi i korthet följande Skolans föreståndarinna, enkefru Fredrique Paij kull, redogjorde i ett enkelt, af känslans och öf vertygelsens värme genomträngdt föredrag för d motiver som förmått henne att åtaga sig dett ansvarsfulla kall, för betydelsen af den i vårt lant nästan nya anstalt hon gått att upprätta, för dei plan som kommer att följas vid undervisningei och för de resurser som ännu äro att påräkn: för det helas genomförande, hvarjemte hon till Tanagar, att den utmärkande karakteren hos dy lika skolor är, att här mindre kunde blifva fråg: om någon egentlig undervisning, än om en, unde; hänvisning till naturens och vetenskapens förete elser fortgående inverkan till väckande af en hö gre känsla af lifvets betydelse, hvarförutan qvin nan af folket ej skulle förmå att i hemmet sprida den upplysning, förkofran och trefnad, som vår tid och fosterlandets väl af henne mer än någonsin fordrar. De anmälda eleverna äro 12, ett antal, som visserligen kan anses ganska ringa, men af de i saken förfarne anses tillräckligt för det första försöket. Fru P. kommer att hålla föredrag öfver .Isvenska språket, litteraturhistoria, historia och geografi, och läraren vid Herrestads folkhögskola i ingeniören Carlsten har åtagit sig de matematiska oci naturvetenskapliga ämnena, bland hvilka äfven fysik och kemi till någon del komma att ingå. J Enligt öfverenskommelse komma af handaslöjder att upptagas endast de mindre vanliga såsom halmflätning, träsnideri ech dylikt. Föreståndarinnan fäste uppmärksamhet på de svårigheter icke minst ekonomiska, med hvilka ett nytt företag af denna beskaffenhet har att kämpa, men förklarade sig ämna med mod och hängifvenhet fortgå på den beträdda banan under förhoppning att just dessa svårigheter skulle bereda ett skonsamt bedömande. Föreståndaren för folkhögskolan i Herrestad dr P. A. Gödecke framhöll betydelsen af en vidsträcktare bildning för qvinnan af folket, icke blott för familjen utan för hela samhällets utveckling. Först genom att höja sin ande öfver de rent materiella bestyrens trånga krets och i sin mån deltaga i tidens civilisationsarbete, skall hon blifva den rätta uppfostrarinnan af ett upplyst och fosterlandsälskande folk och em värdig maka åt mannen, hvars fortgående bildning eljest lemnar henne långt bakom sig. Erfarenheten har redan visat, att folkhögskolan i Herrestad mäktigt bidragit att väcka ett högre andligt lif i hela denna trakt, och de elever som från skolan utgått, ha försäkrat, att de för intet pris vilja undvara hvad de der inhemtat. TE BRM E kil — Herrestads folkhögskola. Årsstämma med Vestra Östergötlands folkhögskoleförening hölls sistlidne lördag å Hotell Wadstena, hvarvid, sedan riksdagsmannen Jonas Andersson i Häckenäs blifvit vald till stämmans ordförande, föredrogs styrelsens årsberättelse, innehållande redogörelse för dess åtgärder i afseende på tillsättande af lärare och den ekonomiska förvaltningen, och särskildt omnämnande att skolan under läsåret till sitt bibliotek ytterligare erhållit från flera aktade förläggare värderika bidrag; dels af böcker, dels af tidningar. Derefter upplästes revisorernas berättelse, af hvilken inhemtades att skolans utgifter öfverstigit inkomsterna med 399 rdr 92 öre, som, jemte 106 rdr för inköpta, men ännu obetalta inventarier, utgjorde föreningens skuld vid läsårets slut. Orsaken till detta i ekonomiskt hänseende mindre fördelaktiga resultat var att skolan under denna termin varit besökt af ett fåtal elever. Som de närvarande ledamöterna fortfarande voro för skolans framgång på det lifligaste intresserade, beslöto de att den nästkommande höst och vinter skulle fortsättas i Herrestad, och för betäckande af möjligen uppkommande brist i ekonomiskt afseende förbun 0 sig åtskilliga ledamöter att, en för alla och alla för en, ansvara för densammas gäldande. (w. 1. T.) — Wistena aktiebolag. I Skennige tidning läses en kungörelse från bolagsstyrelsen för borrning efter bergolja i Wistena, hvari samma styrelse utbjuder till försäljning bolagets borrhus, lokomobil och öfriga inyentarier. — Eldsvåda i Filipstad. Natten till i tisdags kl. 2 uppstod eldsvåda uti garfvaren A. Hellströms garfveri, beläget å Södra Elfgatan. Elden upptäcktes ej förrän denna byggnad stod i ljusan låga och straxt derpå sjelfva manbyggnaen, hvarur de der boende med knapp nöd hunno, å öfra våningen gerfieriporsgnalen genom, ett önster och hr Hellström med familj på nedra våningen, rädda sig snart sagdt i bara linnet, och kunde ej rädda det minsta af sina lösören. — Elden sträckte sig vidare samtidigt åt öster och vester, antände fabrikör A. E. Janssons ej för länge sedan nybyggda långa uthus och garfvaren J. Petterssons garfveribyggnad, hvilka båda bygg. nader äfven nedbrunno, den sistnämnda dock ej totalt, emedan stora ansträngningar här gjordes för stäfjandet af eldens vidare framfart, hvilket lyckades så väl att den gamla garfveribyggnaden, uppförd af trä och som stod i full låga, släcktes och det derintill tätt belägna tvåvåniogshuset, äfven tillhörande hr P., räddades. 2 Kontanta penningar omkring 100 rdr gingo ock i rök för garfvaren H. och likaledes tvenne reverser å tillsammans 800 rdr tillhörande hans verkgesäll. H:s nedbrunna egendom jemte läderlager och lösören voro brandförsäkrade för närmare 23,000 rdr och Petterssons garfverihus för 1000 rdr i städernas bolag jemte lager för 8000 rår i brandstodsbolaget Svea samt fabrikör Janssons uthus i städernas allmänna bolag för 3000 rår. Eldens uppkomst säges härleda sig genom föregående dag förehafå limkokning i garfveriet. — Haverier. Den 16 Oktober sistlidne år afseglade från Svartvik briggen Emelie, hemma i Göteborg och förd af kapten J. Pehrsson, på resa till Grimsby med trälast. Briggen sprang hårdt läck i Bottenhafvet och måste öfvergifvas af besättningen, som räddades af kapten J.P. de Jonge, förande holländska skonerten Baudine Elisabeth från Harlingen. Briggen dref sedan manlös omkring och nalkades i en storm Gräsön. Fyrmästaren på Örskär och lotsar derifrån gingo ut till sjös och lyckades komma till ankars med briggen öster om Gräsön, hvarifrån sedermera bogseringsångfartyget Gefle bogserade det i marvatten varande fartyget till Öregrund, der det legat infruset i vipter. Från denna stad blef briggen bogserad bit till Stockholm af ångfartyget Ferm, som anlände med densamma till dockan i förgår natt. Lasten är ännu inne i fartyget, och osäkert är am favtvaot lan ranaroerag