lag utöfvat ett vida större inflytande på belaten än vid föregående riksdagar och att, åsom en följd häraf, landtmannapartiet vid lenna riksdag vunnit en annan och större beydelse än det vid de föregående riksdagarne gde. Det lider för öfrigt icke något tvifvel, utt dess leder, synnerligast vid valtillfällen, lenna gång såsom tillförene förstärktes af itskilliga personer, som, utan att hysa nåyra egentliga sympatier för hvad som skulle kunna anses såsom dess grundtendenser, sökte dess gunst, emedan det egde makten vid utskottsvalen och tillsättningen af befattningar. Huruvida landtmannapartiet skall hålla tillsammans äfven under de följande riksdagarne, då dess nu nykomna ledamöter vunnit mera erfarenhet och förmåga att i förekommande frågor bilda sig ett sjelfständigt omdöme, vilja vi icke tillåta oss att förutsäga. Vi ha här endast uttalat vår uppfattning af förhållandena, sådana som de företett sig vid den nyss slutade riksdagen i jemförelse med de närmast föregående. Tillser man nu huru landtmannapartiet begagnat den makt det obestridligen genom sin I. sammanhållning egt vid den senaste riksdagen, så lärer det icke kunna förnekas, att dess skarpt utpräglade sparsamhetstendenser varit välgörande, åtminstone så tillvida attl de bidragit att förebygga förhöjda skatter, ehuru det änvu föga lyckats detta parti och dem som i öfrigt ifra för inskränkningar i onödiga statsutgifter att genomdrifva några sådana reduktioner, som låta förutse en verklig och fortfarande minskning i utgiftsbudgeten. Att partiet, vid försöken att för tillfället bereda tillgångar till statsbehofvens fyllande, varit mindre nogräknadt om medlen i vissa fall, är att beklaga, likasom det är med ledsnad vi funnit att den fraktion, som egt majoriteten inom den ur de direkta folkvalen utgångna representantkammaren, visat sig ganska afgjordt konservativ i flere lagstiftningsfrågor och fördomsfull i vissa ekonmiska frågor. Landtmännens i dessa hänseenden dels kon: servativa, dels reaktionära tendenser skulle man ha väntat sig finna bekämpade af den grupp representanter, som slutit sig tillsammans under benämningen venstern och öppe bekännt radikala åsigter; men detta parti ar, såvidt vi förnummit, hufvudsakligen haft sitt ögopmärke på åtskilliga politiska reformer samt några lagreformer, som ännu torde behöfva något mera förberedas i den allmänna meningen, innan de kunna vänta sin lösning i den af venstern önskade riktning. Deremot befara vi, att i ekonomiska angelägenheter atminstone en del af venstern stått på samma ståndpunkt som landtmänpen och hyllat åsigter, som, om de gjorde sig gällande, ingalunda skulle föra oss framåt på detta område, Visst är i alla händelser att man vid ett och annat tillfälle, då man skulle väntat att fiona framåtskridandets män på -breschen, t. ex. då de vigtiga reformerna i postväsendet stodo på dagordningen, saknade der alldeles någon af vensterns ledamöter. Det parti eller den gruppinom andra kammaren, som i början af 1867 års riksdag var majoritet och sedermera, fastän öfverflygladt af landtmännen, fortfor att bilda en aktningsbjudande minoritet under de följande riksdagarne, det så kallade intelligenspartiet, hade vid 1870 års riksdag, till följd af den af venstern åstadkomna utbrytning och i öfrigt genom landtmannapartiets ytterligare tillväxt, sammansmält till omkring 40 röster. Detta arti är icke heller inom sig homogent, ty jemte det att det innesluter inom sig några af kammarens mest upplysta män och vänner af det faktiska framåtskridandet både på det politiska, legislativa och ekonomiska området, så kan äfven dit räknas hvad kammaren ionesluter af byråkratiska elementer. Nu någon fastare sammanhållning icke förefunvits inom denna grupp, hvilket väl i sin mån bidragit dertill att den efter hand alltmera förlorat terräng. Likväl lära dess medlemmar vid denna riksdag, något mera än förr, vid förberedande sammanträden hafva öfverenskommit om gemensam: hållning i vigtigare frågor. Då, såsom vi ofvanföre anmärkt, debatterna vid sistlidne riksdag utöfvat vida mindre inflytande än förr på besluten, så har intelligenspartiet denna gång haft sin betydelse hufvudsakligen såsom kärnan för den minoritet inom andra kammaren, som vid gemensamma voteringar, kunnat tillsammans med en stark majoritet i-första kammaren gifva utslag i åtskilliga samfälda voteringar. Om partigrupperingarne i första kammaren är föga att säga. En afgjord majoritet har visat sig benägen att i allmänhet understödja. den nuvarande regeringen, under det en minoritet, understundom uppgående till omkring 30 röster, väl icke gjort systematisk opposition, men icke sällan skiljt sig från majoriteten och icke ogerna begagnat tillfället till små demonstrationer mot regeringen. En helt liten grupp af deciderade protektionister, denna gång förstärkt med hr Rydqvist, har upp. tagit ganska mycket af kammarens tid, men tillvunnit sig mycket litet af dess uppmärksamhet. Från ungefärligen samma håll förspörjas äfven i ekonomiska frågor åsigter, beslägtade med dem, som äro rådande hos andra kammarens majoritet, men hvilka inom första kammaren vunnit föga genklang. Militära utnämningar. K. M:t har, den 12 deaones utnämnt och förordnat: vid Skärgårdsartilleriet: till underlöjtnant, utexaminerade kadettkorporalen vid krigsskolan E. A. Smith och vid Marinregementet: till underlöjtnant, utexaminerade kadetten vid krigsskolan A.W. H. W. Wollin, RR mm AÄnfolffina filunitfslanda fTlanå afotada såsom förr har någon egentlig ledning och