SKAL OCH KÄRNA. ) Af MATTIS. NY SERIE. Dessa händelser, som för en annan menniska skulle kunnat bilda blott och bart en liten episod, blefvo för Fabian början till en ny historia. Slaget ifrån hans fiende hade tändt hans vrede; den slappa likgiltigheten hos hans vänner förde hans själ åter till lagn. Men detta lugn var hvarken den vises eller menniskovännens, utan en frusen stelhet, en dödskyla af förakt. Han trodde sig oåtkomlig för allt, hvad som vidare skulle kunna drabba honom. Denna händelse blef grunden, hvarifrån hela hans filosofi och verldsåskådning växte upp. Han upphörde att hafva några ans råk ; men han förnekade sig också ega skyl igheter. Han öfversåg 1cke med menniskorna;. men han såg öfver dem. Han skrattade åt mensklig storhet och godhet såsom åt ammsagor. Han såg blott svaghet i godheten och blott ett agregat af beräkningar i storheten. En och annan pastod, att han led af inslagen ärelystnad. Det säkra är, att alla hans passioner bade slagit så inåt, attman icke vidare såg till dem, Han var aldrig häftig. Hans ovilja yttrade sig i hån. Han tyckte om ett glas i gladt lag, älskade att lefva godt och skämtade gerna; men hans skämt var för starkt kryddadt med srkasmer för ätt behaga. NE ) Se AXB. M 114