Aftonbladet – 19 maj 1870, sida 3

befann sig omedelbart ofvanpå parlaments. salen. Denär förra jemförelsevis liten. Domar. bänken befann sig på en liten upphöjning som på ena sidan begränsades af en sma läktare. Då målet försatt befolkningen, isynnerhet politikerna, i den högsta spänning, så trängde sig en talrik menniskomassa ini salen, medan i salen inunder 20 å 30 deputede afvaktade sessionens början, Ungefär 300 personer voro sammanpackade : domstolssalen: tidningsreferenter, politiker, deputerade med flere. Två domare inträdde, trängde sig fram till sina platser, och man väntade på deras kolleger. Plötsligt hördes ett doft brakande, snart åtföljdt af ett annat dylikt ljud. Alla vile veta hvarifrån bullret kom. Plötsligt brakade det öfverallt, och golfvet instörtade i midten. Hvar och en anade att en fruktansvärd fara nalkades och trängde sig instinktmässigt mot dörren, men det var för sent. Med ett förfärligt dån nedstörtade golfvet i legislaturens sessionssal, ryckte läktaren med sig, drog de tätt packade massorna ped i djupet, krossade de der varande parsonerna, och för att göra olyckan fuilständig, instörtade äfven domstolssalens väggar och krossade och qväfde offren. Den tolf fot breda upphöjning, på hvilken domaren satt, instörtade ej, och sålunda blef denne räddad. Andra räddade sig genom fönster och dörrar eller på fragmenter af golfbjelkarne. På detta sätt räddades ungefär trettio personer, hvilka, när de sågo ned i afgrunden, hade ett förfärligt skådespel för sina ögon. Bjelkar, stenar och menniskor voro höljda i ett moln af kalkdam, och gräsliga jemmerrop skallade. Kiockorna började ringa 1 den angränsande kyrkan och kallade en stor folkmassa till stället. — Virginiens guvernör Walker var närvarande och ledde räddningsarbetet. Han lät omgifva byggnaden med en kordong af polis, och derefter började det sorgliga räddningsarbetet. Döda och sårade framdrogos den ena etter den andra ur ruinerna. Brandkåren och borgarne arbetade med den yttersta ansträngning för att ur ruinmassan rädda de ofta förfärligt tilltygade menniskokropparne. Hade olyckan inträffat något senare, skulle ännu flera deputerade blifvit dödade. Nu ha endast några och tjugu förlorat lifvet. Medan guvernören Walker kom-oskadadundan, blef deremot hans företrädare Wells svårt sårad. De båda rivaliserande mayorerne blefvo lätt sårade. Bland de döda befinna sig många af Richmonds framstående borgare, en tidningsreferent, en neger-senator, chefen för pompierkåren, en kapten, en sergeant och elfva andra tjenstemän vid polisen, bögre kommunalembetsmän, politiker af alla färger och en-i Richmond på besök stadd engelsman. Utgifvaren af Richmond Despatch, en domare vid appellationsdomstolen, några korrespondenter till virginiska tidningar, deputerade, Förenta Staternas embetsmän. m. fl. blefvo sårade. Liken voro till den grad stympade, att i början knappt något enda kunde igenkännas. Ansigtena vorö uppsvullpa och svarta, munnen full af fradga och blod. Genast efter olyckshändelsen upphörde all affärsrörelse, alla bodar stängdes, allt politiskt hat försvann inför den gemensamma olyckan. De politiska partierna höllo gemensamma rådplägningär och beslöto en gemensam sorgehögtid. Från grannstäderna ankommo deputationer och läkare. I Parken hölls ett af 7000 personer besökt meeting,. der guvernören presiderade. Subskriptioner till understöd af de dödades familjer öppnades i alla delar af landet. Den 4 Maj bestämdes till en. allmän botoch fastedag.