Aftonbladet – 18 maj 1870, sida 3

Stäloch Jerntrådsarbete! Låssmiden...........s see Gjutstålsvaror, fjedrar, axlar 0. 8. Vv. Gjutgods af jern.... — emaljeradi Å Rörlig jernvägsmateriel ensamt beräkn under de sistförflutna tre åren hafva inkon mit för 45,000,000 rubel, hvaruti ingår be talning för 1203 lokomotiver, 1214 pass: gerareoch 15,915 godsvagnar. Af lokomt tiverna voro de flesta eller 220 från Creuzo e217 från Borsig i Berlin och 183 från Ca -1 komp, . ,) Beaktansvärdt är, att införsel af secke nästan helt och hållet upphört i följd Ide inhemska hvitbetsockerfabrikernas utveck -Iling. Under frågans nuvarande ståndpunk b i Sverige torde ej vara utan intresse nämns att ryska regeringen år 1867 hade bestätn .tillverkningsskatten för inhemskt rå-socke I till 50 kopek pudet intill den 1 Aug. 187( I hvilken afgift oförändrad skulle fortfara yt terligare tvenne år derefter, såvida unde låren 1868 och 1869 statens inkomst af denn; tillverkning, jemte tullen å utländskt socker linbringat i medeltal minst Ö!V2 millioner ru. Ibel. Då nu denna inkomst endast utgjor .12,483,000 år 1868 samt 1,595,000 år 1869 blifver från den 1 Aug. detta år tillverk. ningsafgiften å inhemskt socker förhöjd til 70 kopek pudet. Tullen å utländskt rå socker är från 242 till 3 ribel, samt å raffineradt 4 å 4!(e rubel pr pud. Bland Rysslands ezxportartiklar må nämnas: år 1868. år 1869 Jern, utfördes... pud) 337,000. 276,000 Koppar, ov 573. 1426 Segelduk, raven uk och brabant, st. 28,1456. 32,584 Lärft, groft arschiner ) 5,010,000. 14,811,000 Tågverk ev. pud 303,000. 277;000 Sammandrag öfver Bergverkens och de hufvudsakligaste Fabriksnäringarnas — tillverkning i Ryssland efter Finansministerns offentliggjorda berättelse saml andra köllnrs a r 1560, uldväskerierna, med 60,000 arbetare, inbringade.............ss.s.... 1659 pud) Platina-grufvorna (7 till antalet 106 Koppartillverkningen... 269,000 Tackjernstillverkningen. .. 16,000,000 Stångjern m, m. 12,541,009 Stenkol.... 6,285,000 Antracitko u 10,280,000 Balttillverkningen .. 37,550;000 deraf 23,620,000 från saltträsken. . År 1867. Tobak producerades inom landet år 1867 se 385,000 pud. 2,385 år 1862 uppsteg afkastn. blott till 750,000 Sockertillverkningen af hvitbetor, 330 fabriker med 75,000 arbetare, uppgick år 1867 till... ............ 4,246,000 Den hade på fem år mer än fördubblats. tillverkningsvärde i rubel. Linnespinnerier med 8,600 arbetare. 4,818,000. Linneväfverier (19,100 klampspinnerier (2100 Repslagerier (3200). 3,262,000, Bomullsspinnerier 800; 53,322,000. Bomillsväfverier (65,600 34,892,000. Kattunsfabriker (23,000) 28,561,000. Cärgerier (5,700 4,453,000. Vaddfabriker ( 446,000. Yllespinnerier (3200 3,026,000. Llädesfabriker 774 35,945,000. (Ueväfverier (18,700, 13,165,000. silkesappreteringsfabri 859,000. Sidenväfverier (5,000). appersbruk (11,000) sarfverier — (14,000). Marokinfabriker (1 Cageloch Borstfabriker ( Palgljusfabriker (2100). tearinfabriker (2100). vålfabriker (1300)... orslinsfabriker (2600) ilasbruk (10,800)....... . fTachinverkstäder (19,200) . 15,078,000. ernsmidesfabriker (4000).. Sopparoch Bronzgjuterier (3300 erngjuterier (2400)... . .hemiska fabriker (2600 ändsticksfabriker (2200). 488.000. Förutom ofvanstående fabrikstillverkningar, roduceras såsom husslöjd inom vissa delar f Ryssland väfnader och andra varor till rycket betydliga belopp. Särskildt är detta ullet med bomullsväfosder af enklare slag, som kaliko, nankin, dukar ämnade till irgning eller tryckning m. m., hvilka till ;rvånande billigt pris tillverkas inom flera uvernementer, der en stor del af befolkninen är dermed sysselsatt. Ar 1864 beräknaes, att 32,000 arbetare i städerna och 70,000 på landet hufvudsakligen försörjde g genom denna industri. — Den inhemska Illverkningen af bomullsväfnader i allmänet anses såväl till pris som qvalitet kunna ifla med den utländska, med undantag af 2 finaste artiklarna, såsom musslin och ndra dyrbara tyger. Afven linneoch ampväfnader tillverkas i stor skala såsom asslöjd. I allmänhet lärer kunna antagas, att den hemska industrien förser det hufvudsakligae behofvet af allmännare och gröfre såväl omullssom linneoch ylleväfnader, inbeipet kläde, samt att införseln utifrån est utgöres af finare och dyrbarare slag. Jerosmiden tillverkas äfven af allmogen om många guvernementer i stor skala. — nsamt inom distriktet Tcherepowetz i Nowrodska guvernementet förbrukas omkrin; 70,000 pud Ural-jern och 50,000 pud på ten produceradt jern till olika smiden. iom samma distrikt anses 20,000 menni: wra sysselsatta uteslutande med spiksmide r hand, och lärer derifrån årligen försäljas dan spik till värde af 1,200,000 rubel. Ural-jernets dyrhet blir mindre kännbar r artiklar, der råvarans värde ej öfverstix en tredjedel af försäljningspriset. — Sånda säljes mycket ryskt knifoch finsmide I lågt pris, medan gröfre jeraartiklar blifva mförelsevis vida dyrare. Kunifoch finsmide idkas med största framing inom Nijui Novgorodska guvernement, förnämligast i byarna Povlov och Worsmo, vartill begagnas årligen omkring 50,000 pud äl, tillverkadt på orten. Knifvar, rakknifwr, saxar 0. s. v. derifrån äro mycket andda och af bättre beskaffenhet än från elfva fabriksstaden Tula, der sämre stål vändes. Verktyg at alla slag förfärdigas vid faikerna i Ural. — Tula tillverkar äfvenles deraf en myckenhet, men i allmänhet