Aftonbladet – 18 maj 1870, sida 3

OUVUT AA , MEN ROUVD UVGILPG UGA DI 46, j fciella verksamheten utöfvas i landsorte 29.5 börja nu ingå, och de äro ej af särdeles upp 2 bygglig beskaffenhet. Så berättas från de 40) Partementet Seine et Marne, att man de bland bönderna utspridt ett rykte att de de ere I Puterade af venstern bestält ej mindre ä k 32,000 guillotiner 1 olika fabriker, för att d Te(I Maj efter revolutionen genast kunna börj: arbetet. i Lagstiftande kåren öppnade förliden tors. 00, ) dag åter sina sessioner, som med anledning nd af omröstningen varit instälda under ett paj 20, I veckor. Ledamöterna voro nästan falltalig 0, tillstädes. — Ministrarne voro föremål för 0 varma lyckönskningar, isynnerhet från höna ) gerns sida. Nästan alla kammarens nota)0, ) biliteter sågos på sina platser, till och . Jmed den gamle Raspail, som nu. såg illhelt kry ut. Bland vensterns ledamödlter märkte man särskilt Jules Favre, 0 jnyss hemkommen från Algier, der han re Vunnit en process åt sin klient, en arabisk iz stam, mot en af de franska militärbyråerna, noch Picard, som de antiplebiscitära bekymren ej beröfvat något af sitt goda hull och . Sitt fryntliga utseende. Der äro Gambetta ;J och Pelletan, Cremieux och Arago, med ett r ) ord alla de gamla bekanta af venstern. Två r, platser äro dock tomma. Den ena är Bancels, den unge representantens för Lyon, som nu al ligger dödssjuk, den andra Jules Ferrys, hvilken man vill veta skalli dagens session ämna Interpellera regeringen om komplotten och emöten. Perry kommer till sluts och går helt lugnt till sin plats, men gör ingen ej min af att vilja öppna någon skärmytsling med ministerbänken. Thiers är äfven På sin plats och vid ett briljant lynne. Öfver1 allt konverseras lifligt, tills presidenten Schneiil der ändtligen öppnar sessionen. Sedan några -I förslag af lokalt intresse blifvit afgjorda .joch byråerna genom lottning tillsatta, föreI slår Schneider kammaren att ajournera sig på nytt tills byråerna slutat sina operationer med räkningen af plebiscitrösterna. Oaktadt I Pelletans anmärkning att man kunde fortsätta diskussionen af presslagen, medan rösträkI ningen påginge, beslöt sig dock kammaren för lajourneringen. Denna räkning går så långsamt för sig, att byråerna först i dag eller i morgon troddes hinna bli färdiga dermed. Med anledniog häraf hade tre af vensterns medlemmar, Simon, Magnin och Ferry, till presidenten Schneider aflåtit en skrifvelse, hvari de fästa hans uppmärksamhet på det skadliga inflytandet på kammarens arbeten, som dessa ouppbhörliga ajourneringar utöfva, och begära att han måtte ofördröjligen sammankalla kåren. Samma framställning har äfven gjorts af ett antal af venstra centern. — Äfven senaten hade samma dag session, men då den gamla konstitutionen vore moraliskt död och den nya ännu ej promulgerad, föreslog presidenten Rouher och beslöt huset att ajournera sig till det kan uppträda i sin nya egenskap. Komiten för den högre undervisningens frihet, hvilken, som bekant, står under presidium af Guizot, beslöt förl. onsdag nedsättandet af en särskild jury, som skall ega att i full likställighet med fakulteter — — dela alla grader inom litterat us Uta perna, juridiken och ine Vetenskahar sitt säte snedicinen. Juryn, scm r Paris, skall bestå af medlemmar om ej tillhöra fakulteterna. De utsamnas af regeringen. Det vigtiga beslutet fattades med 12 röster mot 11. Till svar på en interpellation i det engelska underhuset den :12 dennes förklarade Bruce, att regeringens uppmärksamhet blifvit fäst på ett i flere tidningar infördt tillkännagifvande, att ett möte af republikaner skulle hållas följande söndag i Hyde Park för att uttrycka de församlades sympatier för Gustave Flourens och det franska republikanska partiet. Detta möte hade, tillade ministern, blifvit tillstäldt, emedan man förmodade, att det franska kabinettet vändt sig till det engelska med en begäran att Flourens skulle utlemnas, Denna förmodan är ett fullkomligt misstag, och jag begagnar detta tillfälle att förklara, att någon dylik begäran rörande Gustave Flourens eller hvilken annan fransk flykting som helst icke blifvit ställd till lord Clarendon af den franska regeringen hvarken officielt, muntligen, direkt eller indirekt. Till följd af denna förklaring boppas Jag, att all tavke att hålla detta möte skall slås ur hågen af dess upphofsmän; men om det blir af, skall regeripgen vidtaga erforderliga mått och steg, för att det allmänna lugnet ej må bli stördt. Underhuset sysselsatte sig den 11 dennes med ett förslag, som är riktadt mot försäljvingen af prestgäll. Mycket ofta försälja rägpatronerna redan under kyrkoherdens istid för enpenningsomma sin rättighet att vid denne senares död utnämna efterträdare. Då motionären nu begärde andra läsningen ut sin bill, meddelade han en utförlig histoik öfver jus patronatus och de missbruk, om bedrefvos dermed, och om vid början af Blenom knappt ett dussin medlemmar åhörde ans tal, så samlade sig dock småningom ett tt icke obetydligt antal. Förslagets förämste motståndare var Beresford Hope, som å mycket hellre ogillade ett dylikt angrepp not det nuvarande systemet, som detta, enigt hans åsigt, har ganska önskvårda elenenter att förskaffa kyrkan talrika Guds nän, som tillika äro män af verld. Generalrokuratorn var deremot af den meningen, att örslaget skulle mycket bidraga att befrämja tt godt förhållande mellan presterskapet och ekmannaelementet. Från de mera betydande ppositionsmännens sida läto äfven vigtiga öster för förslaget höra sig. Doktor Ball ade ett godt ord att inlägga för detsamma, ch Gathorne Hardy anmärkte icke utan häfighet, att förslaget skulle stadga hjordens tällning i kyrkan. Under sådana omstänigheter betydde det föga, att Henley hade tskilligt att anmärka mot detaljerna, och ndra läsningen beslöts slutligen utan omöstning under lifliga bifallsrop. Den internationella arbetareföreningen har ll Times insändt följande förklaring: Som dresser, beslut och tillkännagifvanden utgå rån ett franskt sällskap i London, hvilket llvällar sig titeln Internationel arbetareörening, fransk förbundsgren och dessa yttanden af tidningar på fastlandet offentliggsSk öfv jorts såsom den internationella arbetareföreingens skrifvelser; som vidare den inter