Aftonbladet – 17 maj 1870, sida 2

ANNA HEREFORD.) AP Mrs H. WOOD. Öfversättning från engelskan af Thora Hammarsköld, FEMTONDE KAPITLET. Tillbaka för alltid vid Chandos. Ater var det ljusare i Chandos dystra salar. Gardinerna voro uppdragna; solen fick lysa in genom fönsterna. Han, som hade förstört hemmets frid och slägtens fläckfria mamn, — han, för hvars skull de under många år lefvat i ständig ångest, eller, som mrs Penn bildligt uttryckte sig, de haft ett svärd hängande öfver sina hufvuden, som hvarje ögonblick kunde falla, — han, den felande, fridlöse mannen, hade slutligen vunnit ro och de derigenom äfven. Jemte hans bortgång voro äfven fruktan och ovisshet borta; ja, man kan nästan säga vanheder, ty nu fanns ej längre något behof af hemighetsmakeri, undandöljande, spökerier och sömnvandringar, inga nattliga polisbesök voro namera att frukta. Chandos kunde åter bära hafvudet högt i dagens ljus. Den djupa sorgdrägt, familjen bar, ansågs endast anlagd efter sir Thomas. Då Ethel först visade sig i enkedrägt, förmodade man detta vara ett af hennes underliga infall; först efter en tid blef sanna förhållandet bekant. Äfven jag måste, enligt familjens önskan. bära sorg; dermed tillgick på följande sätt. Samma dag Harry kom hem, sade han till ) Be A. B; MM 24-37, 89—111,