Inna: 4 OD Vv sa TE AR TM STR AED JinnSsmtna förändrin arne uti fortifikationen Alltför ofta har lavetten blifvit förvexla .. med systemet, grunden ansedd såsom det hela Det är ej att säga för mycket, om man på. et j Står, att det stora värdet af Moncrieffs sy stem för att handtera tungt artilleri, des verkliga värde (särskildt från att endast an. :e-)ses som ett sätt att montera svåra kanoner) . Jär blott alltför litet uppskattadt äfven. a män af facket. Det må vara hur det vill — motvigtslavetten har blifvit antagen för landt-tjenst uti England, och kapten Moncrief ge har åtagit sig att utföra dess användning ud I vid landttörsvarets ordnande. Lavetter hafvs nI blifvit tillverkade uti en ansenlig mängd och it I systemet utvecklas långsamt, men säkert. Man har nu helt plötsligt kommit ansigte mot ansigte med er ny sida af denna fråga 3. Är systemet användbart ombord i fartyg? PI Det är tillfredsställande att veta att systeh met skall användas vid ett lands andra fört, svarsmedel; men hur skall. det gå med det r, första, det vigtigaste — flottan? Vigten af kapten Moncrieffs uppfinning, förklarad af honom sjelf förra veckan uti sRoyal United Service Institution, kan uppt I fattas, då jag omförmäler att denna uppfina lniog är ämnad att göra för fartygen hvad risom motvigtslavetten nu gör för fästningarna och kustförsvaret. Om man :går tillbaka till yr kapten Moncrieffs grundprinvip, här ofvan e jomtalad, så ser man, att hvad han önskz7. ejatt åstadkomma, var att nyttja .ylen hos a I kanonen äfven ombord i Fartyg till att flytta densamma ned fla fiendens åsyn, och att, då så önskas, återföra honom uti eldgifningsställning sedan han blifvit omladdad. Motvigtslavetten medgaf detta uti smult vatten, men så fort det försöktes ombord uti ett sjögående fartyg Uppstod stora svårigheter, orsakade al fartygets rallning. Under det att han sökte fiona medel att öfvervinna dessa svårigheter, fann käpten Moncrieff på ett nytt sätt, Söm är lika användbart både för tjögående fartyg och för flytande batterier eller skärgårdsfartyg. Den väscbtliga skilnaden mellan det äldre sättet -joch det nya, kunna alla, som känna till det förra, lätt förstå, då jag upplyser att uti t)det senare förekommer hvarken något rörligt ; stöd eller någon motvigt. I stället fört ngdkraften användes här pneumatisk och hydraulisk kraft, under det att rekylen är äft ven här den först verkande eller begynnelseI kraften. Kapten Montrieff har begagnat sig Jaf elasticiteten hos luft. Anseende detta j ämne såsom den enklaste, fullkomligaste och , den enda alltid tillgängliga driffjeder i natuI ren, ; började han att uttänka ett sätt att :lanbringa denna fjeder lätt, billigt och säkert. ; Svårigheter i form af packning, läckning och reglering uppreste sig till en början länge .Jemellan honom och framgången af hans företag. Det är visst sannt att frikostiga paturIlagar försedde honom med medel för att lycIkas. Han hade sin driffjeder, och så mycket I deraf han kunde önska för alls ingen kostJnad; men huru anbrivga densamma? Deruti låg problemet. Ganska länge vandrade kapten Moncrieff rundt omkring framgångens medelpunkt, utan att vara i stånd att gripa fatt uti densamma. Hvad som tillslut gjorde att han lyckades, var medel, äfvenledes hemtade — ur naturen. Det föll honom in att innesluta sin luft uti ett särskildt kärl och att handtera och reglera sin lavett medelst hydraulisk kraft. Då denna id rann honom i hågen; kände han, likasom Watt kände då. han tänkte på sin separerade kondensor — att segern var vunnen. Denna ide satte ban i verkställighet uti sin hydro-pneumatiska lavett — en -konbination, som medgifver lika många modifikationer och fördelar som motvigtssystemet. Ett af de enklaste och direktaste sätt att använda denna kombination är följande: Lavetten hvilar på tvärstycket till en piston och är fri att kunna antingen uppresas i höjd med däck (skjutställning) eller att glida ned. under däck (laddningsställning), allteftersom kraft anbringas åt ena eller andra hållet. — Pistonens förlängning utgör kolfven till en hydraulisk press och vattenkolonnen utmynnar uti en stor luftkammare. Då kanonen atskjutes glider den till följd af rekylen tillbaka och nedåt från eldpositionen; vattnet, som uppbar kolfven, hvilken är i förening med det tvärstycke, på hvilket lavetten hvilar, tryckes in uti luftkammaren, hvarest luften sammantryckes, och medelst en sig bakåt öppnande ventil hindras vattnet från att återvända då rekylen upphör. Sålunda har kanonen kommit uti laddningsposition, fullkomligt fri från att kunna skadas af fiendens eld; och rekylkraften är ma-: gasingrad uti den komprimerade luften. Medelst en enkel tillställning, genom att vrida en liten kran, kan kanonen befrias från denna ställning, vattnet tillåtas att rusa tillbaka, och kanonen sålunda åter resas upp till eldgifningsposition. Regleringen af trycket, erforderligt för rullning och olika stora krutladdningar, kan verkställas med fullkomlig lätthet, snabbhet och säkerhet samt bestämmas ända till en l: bråkdel af ett skålpund pr qvadrattummen, medelst en tryckmätare. Kursören, hvarpå lavetten hvilar, kan svängas kring en midtelpivot, tillika med en mindre cirkelformig del af öfre. däcket, hvarigenom kanonen uppgår genom sjelfverkandel. luckor (som, om så fordras, kunna göras! skottfria). Högst ringa eftertanke vill visa, att denna uppfinning ganska sannolikt kommer att blifva at allra största vigt. I fall den blifver använd vid bredsidefartyg tillåter den konstruktören att alldeles undvara, ej allenast kanonportar utan äfven hela den pansarbeklädnad, uti hvilka dessa portar äro placerade. Med ett ord, genom detta medel kan kapt. M. begagna sjelfva vattnet, liksom han nu använder marken kring sina kanongropar på land — till sitt skydd och pansar. Afven om kanonen ej bringas i jemnhöjd med vattenlinien, bibehåller den ändå fördelenj af att vara bakom en obruten pansarlinie, utan portar; ej heller synes det vara! något skäl hvarföre pansaret, i hvilket fall som helst, skulle höja sig mycket öfver däck. Och vidare äro de svårigheter, som vidlåda riktandet af svåra kanoner i trånga portar, 7 7-O tt ke b pA RAÄ ER