Aftonbladet – 11 maj 1870, sida 3

YI per l ne OR I kade upp pengarna, som blifvit synliga, dade hem för att berätta detta för prof. . sinnens fulla bruk. Han insattes nu Han en dag plötsligt allvSvetad MIn StYvianaer nad till läkarne för undersökning, hvilken utföll så, att de förklarade honom icke vara vid sina å ett hospital för sinnessjuka, der han under flera månader hade tid att öfvertänka menniskornas låghet och hertiginnans grymhet. Nu har han emellertid inJedt rättegång mot hertigen, för det att denne utaw skäl låtit inspärra honom på ett dårhus, samt fordrar i skadeersättning 100, francs. Frågan är nu — om kärleken verkligen rubbat len unge mannens förståvd eller om han blott är en vanlig förälskad persor, som i kärleksruset begått åtskillign dårskaper. — Wechterska fyndet i Åbo. Vid finska litteratursällskapets historiska sektions möte dem 27 sistl. April redogjorde dr Reinholm för åtskilliga i Finland under äldre och nyare tider gjorda formfynd, af hvilka han tillika uppvisade atbildningar. — Särskildt märkligt var det s. k. Wechterska fynåst i Åbo, hvarom doktorn dels ur äldre tidningar, dels. ur samtida trovärdiga personers berättelser, erhållit följande närmare underrättelser. Den 14 Mars 1802 kl. 11 ä 12 f. ms skulle drängen Michel Johansson, för tiden i tjenst hos professorn sedermera biskopen Tengström, gå öfver den plats, der grunden till Åbo akademit hus som bäst gräfdes. Här nedsjönk hans ena fot plötsligt i jorden och vidare genom ett kistlock, som brast sönder för hans tyngd. — Då han drög upp foten, medföljde en inängd silfvermynt. Han tann sig ha trampat i en skatt, plocsamt skynTengI ström. Denne begaf sig genast till stället, åtföljd Jaf några tjenare, och famn der en af ålder och röta redan söndermultnad kista, fylld med hela, halfva och fjerdedels karoliner, hvilka itvå ämbar bragtes till professorns gård, der skatten följande . dag i universitetsbyggnadskomitens närvaro öfvera Isågs och uppräknades st. 4 marks stycken, 5190 j och befanns utgöra: 340 st. 2 marks stycken, 1708 st, marks stycken samt några utländska silf:I vermynt, förutom 9 st. gammalmodiga silfverskeIparpenningar, dar, märkta med initialbokstäfver af diverse namn, men en hade fullständigt ingraveradt namnet Barthold Festings. Alla upplysningar om skattens ursprungliga egare saknades, till dess en löjtnantsenka Bäck, född Wechter, pppträdde med anspråk å densamma. Å den plats, der fyndet gjordes, ade fordom stått en gård, tillhörig hennes farfader, en förmögen färgare Wechter. Attsktttem af denne blifvit nedgräfd under Carls XII:s regering vid ryssarnes eröfring af Finland, sökte fru Bäck bevisa och åberopade härtill som vitne en ålderstigen qvinna, hvilken i magistratspersonernas närvaro å ed afgaf den berättelse, att fru Bäcks fader, som under kriget vistades i Stockholm och ej heller var närvarande vid sin faders, eller Yörel nämnde färgare Wechters död, endast fått det testamente att han bara skulle söka i huset, så skulle han nog hafva hvad han behöfde. Sonen, som kände sin faders rikedom, hade vid sin hemkomst anställt gräfningar i gården och i närheten af porten, stött på en stor gryta fylld med koputgörande en icke obetydlig summa I förmodan att detta var den skatt hade han derefter upphört med viDet starxaste bevis fru Bäck emeldet då hon visade hemifrån till yoskription och form fullkomligt. liknade de forna. Dn påbörjade rättegången blef emellertid snart omön, 2; ty skatten, som förseglad förvarades i domkyrkas sakristia; blef en stormig Oktobernatt af tjufvar, Som gjort inbrott i kyrkan; bortstulen, utan att minytå uppe lysning derom gedermera kunde vinnas. — Aprilnarri. Från Helsingfors skrifves: Wiborgs Tidning innehöll dem sista April en notis om att telegram anländt från Petersburg att luft seglaren Leotode Blondin skulle i ballong der inträffa kl. mellan tio minuter före ocb fem minuter efter åtta på aftonen samt nedstiga på stadens kyrkotorg. En ytterst talrik folkmassa bade tagit bladet på orden och lärer sedan ernat gifva sin svikna förväntan luft i opinionsyttringar mot tidningen. — Peabodys testamente. Den sistlidne höst aflidne bekante filantropen :Peabodys testamente öppnades den 13 April i Essex i Massachusets.. Det visade sig då, att den man, som förvärfyat. sig ett så stort namn genom sin utomordentliga. gifmildhet och som skänkt bort så många millio-ner till välgörande ändamål, hade behållit qvar för sig sjelf af sin kolossala förmögenhet det jem-förelsevis lilla kapitalet 150,000 dollars, hvilket; han testamenterat till sin familj. — Tattersall. Den för alla hästvänner och hästhandlare öfver hela verlden bekanta firman för den tidens fadren antvåt, dare letningar. lertid trambragte, var mtarasna skedar, som Tatteraall i London, som gifvit den ryktbara häst auktionslokalen sitt namn, har genom döden förlorat en af sina meddelegare, Richard Tattersall. Firman grundlades i senare hälften af förra århundradet as en Richard Tattersall, som varit traineur, hos hertigen af Kingston. Firman ine nehafves nu af Xdwin Tattersall. — Sprängning af is. Under den senaste tiden har den preuss, ska ingeniörkåren utvecklat en betydlig verksamhet i anställande af spräagningsförsök med olika sk. SS ämnen. Ett af desea försök, som torde förtjem att omtalas, emedan det eger ett mera allmänt in resse, egde rum under denna vår vid Danzig ovh leddes af två ingeniörkaptener. Försöket gån de att spränga starka och stora ismassor, utan atv omkostnaderna blefve för stora. Den preussiske ttenbyggnadsinspektören Konigk och flera högre ö ficerare voro närvarande vid detta tillfälle. Mam begagnade ett sprängämne, lithofraktör, hvare sam mansättning har något gemensamt med dynamit, oc.h hvarmed man erhöll öfverraskande resultat. Man lät först flera patroner, som innehöllo ett halft skålpd af detta preparat, explodera på sådana stäl jen, hvarest isen var jemförelsevis svag. Stora hål uppstodo och det häftigt upprörda vattnet upplyfte isen på längre sträckor. Derefter företogs — till en del för att befria Weichselflodem från is från dess mynning till slussen vid Plenendorf — åtskilliga försök med större laddningar. En patron med en gats af ett skälpund lithofrak tör anbragtes i isen på ett ställe, der denna var: något mer än 3 fot tjock. Förutom den öppning. som uppkom genom explosionen, såg man i isen djup, till en del breda sprickor, hvilka utgingo såsom radier från antändningsstäilet och uppnådde en långd af omkring 80 alnar, på hvilket afstånd de slutade i den ränna, som för skeppsfartens skull blifvit med stor kostnad upphug:gen af flera hundra arbetare. På en större fast isyta skulle isen med en dylik laddning sannolikt lossnat, sönderslitits eller gjorts svagare på ännu svörre afstånd från explosionens medelpunkt. Jemfvtelsevis antog man att ett skålpund lithofaktör åstadkom åtminstone tiodubbelt större verkan än ett skålpund krut, på samma gång kostnaden blifver ojemförligt mycket mindre. — Advokaten och deputeraden Gambetta är, sågom nu hvar man vet, en utmärkt talare, men få torde veta, att han också är en högst märkvärdig buktalare, Medan han var en okänd advokat gick ban och falkade efter klienter, förstås, men de ville ej komma, och då brukade han gerna tillbringa eftermiddagarne i lagstiftande kåren. Der uppe på tribunen der han satt afbröt han icke sällan talarne. Alla sågo sig förundrade omkring och kunde icke begripa, hur en främmande stämma kunde framtränga från en punkt i salen der man minst väntat den. Med förkärlek och synnerlig virtuositet härmade Gambetia hr Thiers? röst. För ungefär sex år sedan stod Dumirai en dag på tribunen och hade alldeles trasslat in sig i ett tal, som höll på att aldrig bli slut. Plötsli, hördes från den plats, som Thiers vanligen inne. bade, några missnöjda uttryck. Dumiral tystnade. Jag får bedja hr Tbiers,, sade han efter några ögonblick, gifva mig en förklärinvs öfver de af