Aftonbladet – 10 maj 1870, sida 3

nya sammansvärjningen erhållit en stärre då den senare i generalptökuöratorns ber telse framstölles som en följd af den för nr Om så är, måste lemnas oafgjordt, om alän synes vara säkert, att Gustave Flour ed I haft del deruti och gifvit penningarna der De bref, som meddelas i berättelsen, 31 bevisa detta, och hvad dörås äkthet betri dfar, kan derom ej råda något tvifvel, då telaf Flöurens mor och bror igenkänts som skr yet med hans hand. Berättelsen gör det a icke omöjligt att Beaury var en af polis 5 J utskickade, en agent provocatene, på hv oJanbud Flourens ingick, Ben Omslandighet le Jatt polisen radak På förhand var underrätt rjom atlentatet och att den bekante poliskoi k missarien Lagrange, densamme som gede ,mera häktade Beaury, gjort ett besök i Brij .Sel, der han sammanträffade tt era åf. franska flyktingarna, för detta alle iskö dö ligt, Dertill kömmer ännu den omständi eten, att Beaury, som i Briässel befann s helt och hållet utan tillgångar, erhöll pe ningar för att kunna göra sin resa till Fo don. Om bomberna Kär göncralprokurato: 1 ingenting hylt att meddela. Denna sak i jförtlarande höljd i ett visst dunkel; isynne het som man ännu ej lyckats bemäktiga s -Roussel. (Äfven om deane berättas att he skall stå i förbindelse med pölisen. Hans fe f) hade, varit anställd i dess tjenst.) Hva I betkiren Ballot beträffar, så förklarar ha att han endast efter lourens uppdrag ut betalat penningar för hans räkning. Ballc är en nära vän till Flourens, och det va Jhos honom denne höll sig gömd trån den: Febr. till den 20 Mars. Om han hade kän nedom öm Flourens planer vet man ej Louis Ulbachs tidning La Cloche ger någr upplysningar om Beaury, meddelade af d franska flyktingarna i Brässel, hvaraf ej otyd ligt framgår att han bland dem allmänt an sågs för polisspion. Denta ufvertygelse va hos dom 5Å stark att de, när han begaf si; till London, särskilt skickade en ibland sig Am ouroux, till London för att varna de dervarande flyktingarna för honom. Han skildras der såsom en mauvais sujet af värste slag, lefvande i oupphörliga utsväfningar oct ständigt i behof af penningar. Det berättas, att den franska regeringer till den engelska gjort framställning om Flourens utlemnande. Denna uppgift torde dock fordra bekräftelse. Den förening, som bildat sig i England för att förskaffa qvinnan rösträtt vid parlamentsval, rönte den 4 dennes en stor framgång i underhuset. Med 124 röster mot 91 beviljades andra läsningen af en motion, hvilken i korthet örklarar, att de ord, som i alla lagstadganden rande valrätt beteckna det manliga könet, äfven skola innefatta det qvinliga. Meningen med denna utsträckning är helt enkelt den, att rösträtt vid parlamentsval hädanefter tillkommer alla qvinnor, som i städerna ha ett hushåll och erlägga fattigskatt, eller på landet ega hus, som inbringar minst 12 om året. Med ett ord, de skola ega valrätt på samma vilkor som männen, om de befinna sig i samma oberoende ställning som desse. Motionen angår således endast enkor och ogifta qvinnor, som sjelfva förfoga öfver sin egenlom och sin bostad, och det stora flertalet wf qvionokönet — gifta hustrur och i förildrahemmet lefvande döttrar — erhålla inga örökade rättigheter; men den stora grundsatsen är emellertid godkänd. Den kraftisaste stödjepunkten för förslagets försvarare ar det för några år sedan at parlamentet attade beslutet att förläna oberoende qvinor rättighet att deltaga i kommunalvalen er, rättare sagåt, efter trettio års afbrott va dem denna rätt tillbaka. Jakob Bright, ninisterns bror och en af billens varmaste örfäktare, anförde exempel från flera orter m förhållandet med qvinnans kommunala östrätt. I Bath t. ex., der en mängd qvinor lefva af att i andra hand hyra ut våingar, kommer en väljande qvinna på 3,8 almän, och i Wallsall utgör proportionen en å 22,0. I medeltal räknar man en qvinna 1ed kommunal valrätt på 6 eller 8 valmän. örslagets motståndare åberopade deremot den nständigheten, att qvinnorna sjelfva icke ha ågon åstundan efter valrätt, att deras verkingskrets icke får beröras af politikens äflan, i framt icke familjlyckans grundvalar skola ibbas, samt att tillika med valrätt då äfven albarhet borde gifvas dem. Regeringen, reresenterad af inrikes ministern, höll sig neual. Bruce förklarade, att de många förezgande ärendena af största vigt icke lemvt ministrarne tid att bilda sig ett omdöme afseende på förslaget; han bad derföre om ppskof. När slutligen motionen -antogs till dra läsning med ofvanänmnda röstetal, utöt det segrande partiet i ett ljudeligt biIl. Som den innehåller blott en enda kort tikel, torde den ha utsigt att äfven bli angen vid komitebehandlingen. Med den irländska arrendebillen skrider tt långsamt framåt i underhuset, och man r till och med ha anledning antaga, att geringen ämnar för denna session återtaga ss andra afdelning eller den, som går utjsg . att för arrendatorerna underlätta inköpet f arrendejorden. Utom den sammankomst, hvilken, såsom igår nämnde, hölls af dei London bosatte g unske demokraterne och der. enligt underttelser i dagens post, Flourens verkligen fi ha förklarat, att han ingenting haft att? affa med de senaste stämplingarne i Paris, r äfven den internationella arbetareligank llit ett möte i den engelska hufvudstadene att afskudda sig misstanken för delak-ti het i komplotten mot kejsar Napoleon. e reningen be-löt enhälligt att till de franä tidningarne insända en förklaring af huffr dsakligen följande innehåll: Uppgifteny alla våra filialföreningar i England, på g: tlandet och i Förenta Staterna är icke H r il ra 20 OO tr VO kt om kr KR Kr EN KR nast att i centrer verka för den arbetanklassens organisation, utan äfven att unt stöda alla politiska rörelser, som bidraga uppnåendet af vårt slutliga mål, de arfå ande klassernas politiska emancipation. k n på samma gång förpligta statutörna allal 2 a filialafdelningar att handla offentligt. ) de öfriga detaljerna i den af franska eringen utbasunade komplotten lika osanna he . ogrundade som hennes beskyllningar mot til internationella arhetareförhnndaet då olalll fö