dos drack sitt kaffe i ett ögonblick och, öppjade derefter sin brors bref. )et är skrifvet straxt innan en träffoing, Emly, sade han efter en liten, stund; just i öjonblicket förut. En obetydlig affär, skrifve Thomas.p 4Gick den väl förbi? l Jag vill hoppas det; men han afsiutar i befvet helt hastigt. Se här hvad han skrifvr till sist: Jag skickar nu detta på posten ch kommer jag helskinnad ur elden skrifver ag ytterligare ett bref. Detta likvisst endast tall postfartyget då icke redan är gånget; i så fall får du vänta ytterligare fjorton dagar. Hvar är sista tidningen? tillade mr Chandos och letade ut samt uppvek ett af tidningsbladen som hade kommit med brefven. Striden må ha varit aldrig så obotydlig, bör utgängen likväl vara känd genom telegrafen. Han hade knappt talat till slut, då Hill äter kort in med uttryck i ansigtet och röst af den största förfäran. Jag tänkte på lisen, som jag tror, gjorde mr Chandos så med Sir — mr Harry — mylady ber att ni genast må komma upp till henne.x Han steg hastigt upp och gick ut samt geaomögnade under tiden tidningskiadet. Emily frågade Hill hvad som var på färde. Jag vet inte rätt, ers nåd. Jag är rädd att någonting högst sorgligt har inträffat. Emily steg häftigt upp: Hill, det der brefvet från Indien kunde väl aldrig irnehålla elaka underrättelser om sir Thomas? Att dess innehåll inte var glädjande, utan tvärtom sorgligt, derom är jag alldeles öfver;ygad, svarade Hill. Innan mylady hade äst tre rader uppgaf hon ett högt k agorop ch talade något om sin älskade son Thomas. Jag är just rädd, ers nåd, att han har blifit sårad i stridepa (Förts.)