Ipunkterna i betänkandet afslogos med några få undantag, hvilka här nedan skola omnämnas. Utskottet hade i sitt förslag till bränvinstillverkningslag bibehållit oförändrade 8 1 af nu gällande författning, angående kompetensvilkoren för sådan tillverkning och 5 angående anmälan till densamma, men uppflyttat den senare näst efter den förra. Denna omflyttning (8:de punkten) bifölls. f Utskottets förslag (13:de punkten), att undantag från förbudet mot bränvinstillverkning på söndag, der det för särskilda metoders begagnande kan finnas nödigt, må kunna af K. M:t beviljas, bifölls på hr Lagerstråles yrkande. De i 8 15 af tillverkningslagen förekommande orden artilleriläroverket på Marieberg och bergskolorna i Falun och Filipstad utbyttes i enligIhet med utskottets förslag (27:de punkten) mot Å oXrigshögskolan å Marieberg och vbergskolan i Filipstads. Förslaget att konungens befallningshafvande skulle ega att vid förekommen anledning medgifva undantag från det för minutförsäljning stadade minimum (40:de punkten) förordades af hr i Bennich som trodde, att genom ett sådant medgifvande ordentligt arbetsfolk skulle afbållas från att besöka krogen, men bekämpades af hr BeckIman, som ansåg on endast skulle befordra superiet, och afslogs af kammaren. Via behandlingen af 41:sta punkten, afstyrkande hr Beckmans motion om förbud mot försäljning af det för partihandel stadgade minimibeloppet bränvin på flere kärl, yrkade motionären och hr von Koch återremiss i det syfte, att någonting måtte åtgöras för att hindra den s. k. salningen, hvaremot hrr Bennich och Caspersson ansågo att sådana åtgärder endast onödigtvis skulle lägga band på törcisen utan att kunna förekomma ifrågavarande missbruk. Punkten bifölls. — . Vid behandlingen af 45:te punkten, i hvilken utskottet föreslagit upphäfvandet af 10 inu gällande förordning om ränvinsförsäljning uppstod en vidlyftig diskussion mellan hrr v. Geijer och v. Koch och grefve C. G. Mörner å ena sidan, hvilka i likhet med utskottet ville hafva bränvinsbolagens monopol i städerna afskaffadt eller. in. skränkt, och hrr Rydin, Lagerstråle, Ch. DickSon, Hans Wachtmeister, Faxe och v. Gegerfelt å den andra, hvilka yrkade afslag. Punkten afslogs. Punkterna 46 och 53, afstyrkande hrr Vv. Kochs och Liss Olof Larssons motioner om upphäfvande af gästgifveriers utskänkningsprivilegier och hr Hasselrots motion om ändring af bötesbeloppen för oloflig bränvinsförsäljning, bifölls. 55:te punkten, att K. M:ts proposition om bränvinsskattens höjande från 70 till 80 öre pr kanna måtte genom detta förslag anses besvarad, återreMmitterades. AN Derefter företogs till behandling riksdagens särskilda utskotts i anledning af hr Palanders motion framstälda förslag till omorganisation af sjöförsvaret. Diskussionen rörde sig hufvudsakligen omkring den punkt, som rörde sjöförsvarets sammanförande till en kår. Utskottet hade föreslagit, att riksdagen måtte ingå med en skrifvelse till K. M:t med anhållan, att han måtte taga i öfvervägande huruvida icke en sådan förändring af k. flottans och skärgårdsartilleriets organisation och bestämmelse lämpligen må kunna vidtagas; att gränsen mellan dessa kårers verksamhet blir bestämd och att det egentliga sjöförsvaret sammanföres till en kår, hvilken eger att bemanna och behandla den materiel, som för sådant ändamål afses, hvaremot åt, skärgårdsartilleriet anvisas den del af skärgårdsförsvaret, som, utan att kräfva sjömannabildning, fordrar en vidsträcktare insigt i artilleri, minväsende och befästningskonst samt öfriga till landtförsvaret närmare liggande ämnen, med den materiel som der-. vid skall användas. — , Hr Hazelius trodde; att om något område finnes, der man bör öfverlemna initiativet åt K. M:t och departementschefen, så är det detta. Det är föämpligt för riksdagen att uppgöra Organisationsförslag i en rent militärisk fråga och fördela tjenstgöringen mellan olika kårer. Icke blott skyldi grannlagenhet mot regeringen borde vara ett ski att låta henne bestämma. lenna fråga, utan äfven den omständigheten, att sjöförsvaret så nyligen undergått en genomgripande reorganisation. Tal. yrkade avlar, . Hr Wallenher; började med en historisk f cåmATIng af sven: ottans tillstånd för tiotal af år sedan och den ombildnin hon sedandess undergått. Tal. kunde icke godkänna skilsmessan mellan den större flottan och skärgårdsflottan. Ju mera sjöförsvaret sönderfaller i särskilda afdelningar, desto färre för yrket dugli, personer får man att välja på inom hvardera. mn inom den större flottan förvärfvad sjömannaduglighet skulle vara af nytta äfven inom skärgården. Sjöväsendet vingaktas alltför mycket af vederbörande, Såsom bevis derpå anförde tal, att förre chefen för sjöförsvarsde; artementet blifvit utnämd blott för att kunna afvakta pensionsåldern. Då vå nu fått en ny chef för detta departement borde man gifva denne tid att sätta sig in i förhålandena. Tal. re derföre heldre sett, att icke något särskildt utskott blifvit tillsatt, och yrkade nu aflag på ifrågavarande punkt, ren endast för att icke gå regeringen i förvag, . Grefve Posse ansåg, att ju mindre man experimenterar inom sjöförävaret, desto bättro, 4 dessa uaperimenter ro så dyra. Han yrkade derföre jan de Gretve Henning Hamilton upptog först till besvarande frågorna, huruvida det vore Järapligt att riksdagen nu inginge till K. M:t med en skri velse sådan som denna, då den nuvarande or; misationen af flottan endast för några få år sedan godkändeg genom ett riksda; sbeslut, samt huruvida let vore lämpligt för Tiksdagen att befatta sig ned dylika frågor. Hvad den förra beträffar, ville lan blott erinra om att nämnda riksdagsbeslut tatades genom votering i förstärkt statsutskott. Hvad len senare angår, så gällde den föreslagna skrifrelsen joke kårernas Henstgöring, i hvilket fall len skulle varit högst olämplig, utan sjelfva deras reskaffenhet, sjelfva grunderna för Sjöförsvarets ;rdnande, Dessutom var det icke meningen att iksdagennu skulle fatta ett beslut, utan endast tt underställa sakoa K. M:ts pröfning. Fvad jelfva saken beträffar, hade äfven tal. i början tyst den föreställning att skärgårdsartilleriet väentlisen vore ett open. men vid närmare pröfling hade han insett att det hufvudsakligen är fsedt att verka På landet. Då det skiljes från jöförsvaret, saåste flottans tvenne kårer ovilkorigen sammanslås, hvarigenom äfven minskning af efäl kan vinnas. Hvarken materielen eller Pperonalen fordra bibehållandet af tvenne särskilda kårer. Många skäl tala för att man icke bör dröja ned förändringen. Emedan den Duvarande orgaisationen, ännu är så ny, kan skärgårdsvapneta ersomal ännu utan svårighet dfverflyttas till flottan, (Forts. följer.) i Anhålles om plats i tidningen Aftonbladet, ör följande beriktigande: Skråtvång—Missräkning. Under denna rubrik förekommer i Aftonbladet ör den 30 April en artikel, hvari uppgifves, bland nnat, att Rostns bröstdronnar numera få Jat