Aftonbladet – 5 maj 1870, sida 3

JNUCIeS OSANNONKUT. RIKSDAGEN. Statsutskottet. Sedan större delen af de frågor, hvilka a inverka på statsregleringen för år 1871, numera blifvit af riksdagen afgjorda, har statsutskottet afgifvit memorial med beräkningar öfver nämnde statsreglering samt förslag i fråga om fyllande af riksgäldskontorets behof; och är, enligt detta memorial, den brist, som för riksgäldskontoret intill 1871 års slut skulle uppkomma, beräknad till 11,100,000 rdr, deraf dock 2,600,000 rdr ansetts kunna tyllas med bevillning. För anskaffande af i öfrigt erforderliga medel har utskottet tillstyrkt riksdagen uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret, att till bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader, äfvensom för beredande af tillgång till inlösande af den del utaf riksgäldskontorets år 1867 utfärdade obligationer, som under innev. och nästkommande år till betalning förfaller, upplåna det belopp, motsvarande 8,500,000 rdr, mot obligationer lydande å svenskt mynt, ställda till innehafvaren, att återbetalas å bestämda tider, hvilka uti obligationerna böra angifvas, ej kortare än 5 och ej längre än tio år från obligationernas utgifningsdag; egande fullmäktige bestämma obligationernas räntefot och valörer samt bevilja den kapitalrabatt, som möjligen påkallas. Derjemte hemställer utskottet att, derest fullmäktige finna det vara med riksgäldskontorets fördel öfverensstämmande, den nu omförmälda upplåningen må, vare sig till hela sitt belopp eller någon del deraf, verkställas mot ouppsägbara obligationer, lydande å francs i guld samt löpande med fyra procent årlig ränta, som halfårsvis till betalning förfaller, börande i obligationerna utsättas att 10 francs motsvara en Carolin, myntad i enlighet imed k. förordn. den 31 Juli 1868. Dessa obligationers försäljningspris och valörer må af fullmäktige bestämmas, under iakttagande att halfårsränta skall uppgå till jemt en eller flera caroliner, och må, så länge Sveriges myntfot är grundad på siftror, obligationsitnehafvare, som det önskar, uppbära den förskrifna räntan i silfver eller riksmynt efter beräkning af 7 rdr 20 öre för hvarje carolin; börande ifrågavarande obligationer icke i rörelsen utsläppas, så framt de icke kunna afyttras till sådant pris att den effektiva räntan för de influtna medlen icke öfverstiger effektiva räntan å obligationerna med bestämda återbetalningstider. Skulle de ouppsägbara obligationerna blifva lika billiga, som obligationerna med bestämda betalningsterminer, bör försäljningen af de sistnämnda inskränkas till det belopp, som icke mot de förra kan erhållas. Obligationerna böra jemte räntekuonger göras betalbara i Paris, Brissel och London. och skola de medel, som framdeles kunna anvisas till inköp af större eller mindre belopp af de ouppsägbara obligationerna, härtill användas i den mån fullmäktige finna sådant inköp öfverensstämma med riksgäldskontorets fördel; börande dessa medel såväl som de derför inköpta obligationerna särskildt bokföras. Lånen skola underställas K. M:ts fastställelse med anhållan om K. Mi:ts garanti. Uti särskilda utlålanden har utskottet hemställt : att hr G. Bjerkanders motion om grundskatternas aflösande, enligt den förvandling i penningar, som bestämmes i k. kungörelsen den 23 Juli 1869, äfvensom herrar Lars Erssons och Jöns Pehrssons motioner om grundräntans och kronotiondens afskaffande och ersättande med bevillning m. m., måtte lemnas utan afseende; att riksdagen, med anledning af frih. BeckFriis i ämnet väckta motion, måtte up) draga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att genast efter innevarande riksdags slut låtal. vidtaga de åtgärder, som må finnas, mest lämpliga och ändamålsenliga för att försätta uppvärmningsoch luftvexlingsanstalterna i kamrarnes sessionsrum i sådant skick, att nu öfverklagade olägenheter i afseende å dessa! anstalter för framtiden må undvikas; att, med anledning af hr Nils Larssons motion om nedsättning af nu: utgående tolagsersättning till rikets stapelstäder, riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, det K. M:t täck-: tes dels förordna, att drätselförvaltningarne I dessa städer skola vid-viss tid hvarje år till kommerskollegium insända behörigen styrkta uppgifter öfver beloppet och användandet af de städerna tillflutna tolagsmedel för det näst föregångna året, dels anbefalla kommerskollegium att, efter verkställd granskning. af dessa uppgifter, derötver upprätta sammandrag till intagande i den af kollesium årligen afgifvande berättelsen om rikets sjöfart; att grefve E. Sparres motion om indragDing af styrelsen för statens jernvägsbyggnaler samt öfverflyttande till trafikstyrelsen af!t — ———— nr Lizzy tvekade och husbonden måste ännu , Ån gang nnNransg Fr man