detta år i fottvagningen. Tilloppet af folk till sistnämnde fest var så betydligt, att tre damer på tribunerna blefvo illamående och en af dem svimmade just i det ögonblick de gamla karlar och qvinnor, som blifvit inbjudna till fottvagning, in trädde i salen. : I tronsalen, der ceremonitn egde rum, voro till höger och venster på mattbeklädda estrader placerade dukade bord, på hvilka maträtter skulle uppställas. På hvarje vid de begge för 12 personer hvardera afsedda borden stodo: en lertallrik med ett bröd samt en serviett, en tennbägare med vin, ett grönt lerkrus, ett saltoch peppar-kar och en liten vas med en blombukett; öfver borden voro blomsterblad strödda. I första försalen bildades spalier af infanteri, i den andra af garde och i den tredje af drabanter; i sista salen, spegelsalen kallad, voro de officerare och hoffunktionärer samlade, som ej bivistade gudstjensten i slottskapellet. På galleriet tog den hannoveranska konunga-familjen plats. i Klockan half 10 inträdde officerarne och hoffunktionärerna i tronsalen och uppställde sig i dess fond, drabanterna och gardisterna höllo vakt vid pelarne och officerare af arcieroch ungerska gardet ställde sig med dragna sablar vid hvardera ändan af borden. Kl. half 11 gaf ceremonimästaren tecken med sin staf, flygeldörrarne slogos upp och de Log gubbarne, klädda i gammaltysk drägt och stödda på sina anförvandter trädde in i salen — en af dem måste bäras dit in. Efter dem kommo de gamla eg äldre än karlarne och mer ålderdomsbräckliga än de. Gubbarnes anhöriga drogo skorna af gummorna och ställde sedan upp sig bakom dem. KIL. ,11 kom hofvet med svit från kyrkan. Kammarherrarne gingo framföre, derefter följde generaler, derpå ministrarne, derefter erkehertigarne, vidare kejsaren med uppvaktning. En stund derefter kom kejsarinnan, klädd i svart atlasklädning med släp, som uppbars af två pager. Utom ett svart perlband bar kejsarinnan inga prydnader. Öfverhofmästaren grefve Nopesa och öfverhofmästarinhan ledle henne samt tolf hofdamer, af hvilka tre voro klädda i ungersk drägt. Tre Ye började nu sjunga en bön och strax de inburos maträtterna, af kammarjunkare till gubbarne och af pager till gummorna. Kejsaren sjelf satte fram maten för alla gubbarne och kejsarinnan för de äldsta gammorna, hofdamer för de öfriga. Kejsarinnan samtalade mycket ifrigt med den äldsta och de begge öfverhofmästarinnorna, grefvinnorna Erdödy-Oberdorf och Bellegarde, sysselsatte sig med en stackors blind gumma. Fyra rätter mat serverades, bestående af faste-rätter samt frukter. De voro egentligen blott skåderätter och borttogos mycket snart, hvarvid kejsaren biträddes af erkehertigarne. — Drabanterna inburo nu 24 tvättskålar, prydda med kejserliga örnar samt kejsarens och kejsarinnans namncebhiffer. Nu började den egentliga fottvagningsceremonien. Grefve Nopesa hällde ur en silfverkanna lite vatten på ee mornas fötter och kejsarinna n torkade dem. Furst Hohenlohe hällde vatten på gubbarnes fötter, hvilka också torkades af kejsarinnan. Efter slutad ce) remoni tvättade kejsaren och kejsarinnan sina händer, skänkte hvar och en af de gamle en hvit pung med deri liggarde 30 silfvermynt och satte sig några ögonblick vid bordet. Presterna hade nu slutat sjunga bönen och processionen återvände i samma ordning som iakttogs när den kom; kejsaren och kejsarinnan begåfvo sig direkte till sina rum. De ganile gubbarne och gummorna fördes i bofvagnar till sina hem, hvarvid de erhöllo till a tvättskålarne, den framdukade maten samt lessutom fick hvar och en en butelj vin Kl. 1,12 var ceremonien slut. — En originel engelsman. Staden Lausanne väcktes härom morgonen plötsligen af en våldsam klämtning med alarmklockan i Katedralkyrkan. Det blef en förskräcklig uppståndelse. Invånarne dade ut på gatorna för att få reda på, hvar eldsvådan var, och flera sprutor hördes snart rulla öfver dana en. Som emellertid alls ingen rt hördes at från tornväktarne, begaf sig stadens polismästare i egen person år i tornet, der han till sin stora förvåning träffade en engelsman,j som utan att låta störa sig med mycken itver fortfor att draga i klocktåget. På fråga hvad det skulle betyda, svarade engelsmannen me stor kallblodighet, att han reste omkring för att — anställa jemförande studier öfver klangen af kyrkoklockorna på kontinenten. Detta svar befanns emellertid icke alldeles tillfredsställande, Toch den originelle engelsmannen måste betala sin vetgirighet med lämpliga böter, — Charles Green, luftseglarveteranen är död. I Vi hafva honom att tacka för införandet af Nr olgas för fyllande af ballonger. Före hans ti ki Afyl man ballonger med prev luft eller vät: (rd som erhölls genom en lyrbar kemisk process. Green användes af British Association under låren 1847—49 för vetenskapliga forskningar. Mest ryktbar blef han dock genom sin märkvärdiga luftI segling 1837, då han uppstae från Vauxhall GarI dens och hamnade vid se ledes på 18 timmar tillryggalade 500 miles. eilburg i Nassau, och så