Aftonbladet – 28 april 1870, sida 2

Det hufvudsakliga argurhent, som i båda kamrarne anfördes emot den föreslagna nya bränvinslagen var de goda frukter man ansåg den nu gällande försäljningslagen hafva burit i sedligt hänseende, då det vore den, som hufvudsakligen medverkat till fyllerilastens aftagande och en deraf följande bättre ställning bland de arbetande klasserna. Man ansåg derföre betänkligt att rubba denna lagstiftning och ersätta den med en ny, som visserligen öfverlemnade åt kommunerna att bestämma utskänkningsställenas antal, men icke lemnade någon garanti med afseende å sättet, huru de skulle begagna sig af denna rätt och som möjligen skulle föranleda favoritsystem och mannamån vid meddelandet af utskänkningsrättigheter; eller, i bästa fall, misstankar derom och klagomål deröfver. De skäl, som anfördes för den nya lagen, voro deremot: det tillfälle den skulle lemna brännerihandteringen att utveckla sig rationelt, så att den kunde blifva både för jordbruket och för landet i allmänhet gagnande; den trygghet, den lemnade, att den fastställ da skatten verkligen komme att utgå och att bestämmelserna derom icke, såsom nu i stor utsträckning sker, eluderades, specielt i tråga om stadgandena om den nu bestämda försäljningsafgiften; slutligen att den skulle befria konsumenterna från en oskälig beskattning till städernas bränvinsbolag. Förutom de af oss i går omförmälda talare, som i hufvudsak yttrade sig emot förslaget, uppträdde på aftonen ytterligare i samma riktning, inom första kammaren, hrr Ch. Dickson, E. Meijer, O. Mörner, Gegerfelt, 4. C. Raab, Rydin, G. Posse, C. G. Mörner och De Mareg, den sistnämnde dock med förordande af en skrifvelse till regeringen i ämnet; i andra kammaren, hrr Liss Olof Larsson, Lamberg, Rundgren, Åstrand, O. B. Olsson, John Ericson, Borg, J. E. Eriksson, Falk, C. Tfoarsson och Tenger. För hufvudtänken i förslaget yttrade sig under aftonsammanträdena hrr v. Koch och Ekenmen i första kammaren, samt hr Grafström i andra kammaren, der föröfrigt återremiss påyrkades af hrr Johan Jönsson, Berg, Medin, Per Nilsson i Kulhult, Ola Månsson, Rylander, Brolin och Grill, hvilka framställde från utskottets förslag mer eller mindre afvikande yrkanden. Det af frih. Gripenstedt i andra kammaren föreslagna skrifvelseförslag förordades af lirr Hielm och Uhr, hvarjemte särskilda yrkanden, något atvikande från utskottets, framställdes af hrr Heeggström; Ola Lasson, Jöns Persson och Sven Nilsson i Efveröd. Behandlingen at de följande punkterna företedde, sedan genom besluten i den första sjelfva G för den nya lagstiftningen hade fallit, föga intresse. De blefvo också alla afslagna, med undantag blott deraf att första kammaren beslöt en framställning till K. M:t derom, att tillverkning i vissa fall må ;kunna medgifvas äfven på sönoch Helgdagar såmt att andra kammaren på framställning af. grefve Sparre, understödd af flere ledamöter, återremitterade den punkt, som tillstyrkteanstånd med tillverkningsskattens inbetalning och rättighet att lägga den tillverkade varan på nederlag. Grefve Sparre ansåg, att om denna förändring kunde vidtagas i den nu gällande lagstiftningen, skulle den förnämsta anledningen till klagomålen öfver densamma vara undanröjd. Den punkt slatligen, i hvilken utskottet förklarade. sig hafva genom sitt betänkande besvarat den:k. propositionen om skatteförhöjningen, blef naturligtvis af båda kamrarne återremitterad: