begriplig en tusendedel af min bedröfvelse nu och för många, kommande år. Den som jag älskade med hela ett ungt hjertas första, innerliga känsla, och som hade föregifvit sig att älska mig, ban var en annans make! Hela mitt bemödande skulle nu gå derpå ut att, såvidt möjligt var, undvika Harry Chandos. Helt och hållet kunde jag det icke; vid de dagliga maltiderna måste vi mötas, då det behagade honom att deltaga i dem. Under frukosten denna morgon var jag mycket fåordig, och han lifligt intresserad af tidningarnes innehåll. Han red straxt derefter bort till ett valmöte, sade man, och kom ej åter förrän klockan var fyra. Jag stannade uppe hos mig a till. middagstimmen; då måste jag jä ned. amsk Me Chandos tycktes vara vid ett högst ällskapligt lynne denna dag och berättade. skrattande: om ett löjligt upptfäde vid--Mmötet, men jag förblef kall och förbehållsam ochSvaräde bonovr kaeppt Hen Säg Pp i 6 hvad som så hade kunmitt sätt emot honom. Då! etjeningen gått ut, lemnade jag min -plats vid bordet och satte mig i en ländstol vid spiseln. Hvarför går ni dit, Anna? sade mr Chandos. Kom och ät lite dessert. Jag tackar, inte i dag. Men hvarför inte? Mitt hufvud värker. Han steg upp och ställde sig framför mig. Anna, hvad har händt? Jag andades häftigt och fort; det var liksom mitt hjerta ville brista. Allt hvad jag nu fått veta och minnet af den tid, som flytt, stod klart och anklagande för mina tankar. Han, en gift man, hade hånat mig med försäkring om sin kärlek, och — hvad som var