— Om triävaruskeppningen i Oscarshamn skrifver stadens tidning: Lifligheten ivår hamn har icke förminskats genom de många lastade fartyg, som härifrån redan hafva afgått; tvärtom befinner sig i inre hamnen en liten riktig flottilj, som dagligen söker minska brädgårdarnes respektabla staplar af diverse träslag. — Sällsyntast härvid torde vara att fartygen i de flesta fall lastas af ensamt qvinnor, som från tidigt på morgonen till sent på aftonen förrätta detta stränga arbete, med en ihärdighet, som tydligen ådagalägger stor kraft. Deras möda krönes med framgång allt efter det antal tolfter bräder, plank etc. de medhinna transportera från sate till fartyg, eller från pråm till fartyg. Icke sällan lyckas de alt genom sina ansträngningar förtjena en rätt god, ehuru. ej för deras arbete för hög dagspenning, stundom uppgående till några rdr om dagen. I nästan alla fall ger enighet styrka, så äfven bär, ty vanligen åtaga sig flera fruntimmer gemensamt beting att mot t. ex. ett visst pris pr tolft lasta hela fartyget; genom denna association ega de sedermera, efter förrättadt arbete, ett kapital att fördela mellan sig. De qvinnor, som förrätta lastningen, äro i de flesta fall gifta, och då mannen under sommaren aldrig saknar arbete, uppkommer genom bådas idoghet en inkomst, utan hvilken de knappast skulle kunna existera under vintern, då arbete merändels saknas.