Aftonbladet – 23 april 1870, sida 3

ten fritt svängrum, skall man sätta en för fattning, som är mera liberal och mera öfverensstämmer med Frankrikes önskningar. På ett särskilt möte af den demokratiska pressen förliden fredag beslöts nedsättandet af en centralkomite för att samverka med komiteerna i landsorten. De offentliga mötena för rådplägning om plebiscitet taga sin början nästa måndag och fortgå i tio dagar, det vill säga till fem dagar före omröstningen, som eger rum söndagen den 8 Maj. Fransmännens nuvarande kejsare har, som bekant, två gånger förut rådfrågat folkomröstningens Pythia. Första gången, det var omedelbart efter statskuppen, svarade hon med 7,481;231 röster mot 650,000 för den författning som lade diktaturen i den dåvarande presidenten Lonis Napoleons händer; ej fullt ett år derefter, i November 1852, sattes apparaten åter i rörelse, och suffrage universel valde med 7,839,552 mot. 254,501 presidenten Louis Napoleon till fransmännens kejsare. . sv Hertiginnan af Berry, som på sin tid väckte så stort uppseende genom sina äfventyr, har nyligen aflidit på sitt gods i Steiermark vid 72 års ålder. Dotter till konung Frans I af Båda Sicilierna, har hon fört ett mycket oroligt lif. flon var först förmäld med Carl X:s andre son hertigen af Berry, men blef den 14 Februari 1820 enka, då hertigen vid hennes sida träffades af Louvels dolk. Den 29 September 1820 föddes hennes son Henri, den nuvarande grefven af Chambord. Hertiginnan fick efter Julirevolutionen en viss namnkunnighet som pretendent till tronen för sin son Henri V. Efter många äfventyr insattes hon på citadellet i Blaye, der då ett rykte plötsligt utbredde sig att hon vore i välsignadt tillstånd och hemligt gift med marchese Luchesi, som äfven bar titeln hertig della Gracia. Då hon derigenom förlorade all politisk betydelse, släppte Luävig Filip henne på fri fot. Sedan vistades hon omvexlande i flera italienska städer,i Görz samt på sitt gods i Steiermark. Hon blef enka för andra gången 1864. Hon gjorde sig alltigenom -känd för att vara ett mycket lefnadsgladt och framför allt mycket ogeneradt fruntimmer. Den vavliga årsrevuen med Englands frivillige, hvilken skulle försiggå den 19 dennes i Brighton, lofvade att bli mera storartad än någon föregående: 27,632 man skulle deltaga deri; af dem tillhöra 23,786 infanteriet och 3846 artilleriet; men i år skulle kavalleriet ej deltaga i revuen, som hålles på samma ställe som år 1861. I flere dagar förut strömmade frivillige till staden, och med största svårighet kunde de nyfikne, som rest dit till högtidligheten, erhålla bostäder, och detta till ofantligt höga pris. Ett detachement af de frivillige, de från Westminsterqvarteret i London, väckte vid sin ankomst ett visst uppseende och mycken munterhet, Desse vnge fäderneslandsförsvarare gjorde nemligen sitt intåg I Brighton på velocipeder, dem de med mycken färdighet manövrerade, Generallöjtnanten sir James Yorke Scarlett skall ha hela denna armå af frivillige under sitt befäl; de särskilda kårerna kommenderas af generalmajoren Russell, kaptenen J. Garrard, generalmajoren Brownrigg, prins Edvard af Sachsen-Weimar, generalmajoren Carey och generalmajoren Lysons. Generalpostmästaren Vogel har i Sydney afslutit ett fördrag om den nyseeländska postens fortskaffande öfver San Francisco. Två ingfartyg skola föra post mellan Sydney, Auckland och Honolulu; på sistnämnda plats vidtager den redan befintliga ångbåtslinien till San Francisco. Härigenom skall Nya Zeeland kunna på 14 dagar sätta sig i förbindelse med London. I Carrara ba mycket allvarsamma oordningar förefallit. Gensdarmeriet skulle skingra n folkhop, som uppstämde skymfliga rop not konungen och regeringen, men maste för len tillväxande folkmassan draga sig tillbaka kasernen, hvilken var i stor fara att bli tormad. 25 man,som ditsändes från Massa, blefvo förfördelade; de sköto på folkhopen, ch 3 personer lära ha blifvit dödade samt 7 sårade. Delegaten Porri och en annan jensteman, Borricetti, sårades af pöbeln; örst sedan större truppmassor anländt från isa, lyckades man återställa lugnet och arestera anstiftarne. Afven i Massa, der man äfven fruktade lylika uppträden, inryckte trupper från Pisa ch Livorno.