Aftonbladet – 23 april 1870, sida 3

mm AN Schou, tros X månader börja sin verksamhet igen. UTRIKES. Innehåll: En folkomröstning med högtryck. — Kejsarens bref till valmännen, — Venstern och de stora städerna. — De föregående plebiscisterna. — Hertiginnan af Berry. — Revue med de engelI ska frivilliga. — Snabb postgång mellan Nya Zeeland och England. — Oroligheter i Carrara. För plebiscitet i Frankrike arbetas nu med verkligt högtryck. Hela det administrativa maskineriet är i den mest feberartade rörelse, Prefekterna utveckla denna glupande, verksamhet -de :fåttpå orderna, för att drifva landtbefolkningen till urnorna, och de deputerade: af högra centern ha som plebiscitets lapostlar blifvit skickade till landsorten för att öfverallt predika, att endast i ett JaI votum ligger frälsning. Det oaktadt är det ministeriella partiet så föga säkert på sin Isak, att det, trots Olliviers formliga förklaJa åt en officiel kandidat, som på ett så förtroendefullt sätt vänder sig till henne, och ring i kammaren att omröstningen endast skulle upptaga en dag, arbetar på att få den utsträckt till två, såsom vid valen varit vanligt. Man har sina goda skäl dertill, både hemliga och öppet uttalade. Det är alldeles nödvändigt, säger helt öppet och naivt Constitutionnel, ett af partiets ifrigaste organer, att veta hvilka som ej röstat första dagen, för att dagen derpå med tillhjelp af alla lofliga inflytanden kunna drifva de skolkande till urnan. Men det fins ockstå förtigna skäl. Dem nämner ej den officiösa tidningen, men Sigele åtar sig besväret i hennes ställe. Natten har en befruktande dagg, säger nämnde tidning, och det händer stundom att urnorna om morgonen befinnas på ett.sunderbart sätt ha förökat sitt innehåll, såsom historien om en viss byskolmästare och ett inför assisdomstolen för ej längesedan utageradt mål visat.n Det bekräftar sig att kejsaren ämnar personligen deltaga i kampanjen genom aflåtande af ett särskilt bref till hvar och en af de åtta millioner valmännen. Uppgiften härom, som först förekom i Figaro, som en ballon dessaie,, förklarades då af, de regeringsorganer, som ej hörde till de invigdas antal, för ett dåligt skämt. Kejsaren nedlåta sig till en simpel röstvärfning — omöjligt! Det hindrar dock ej nu samma organer att, sedan de blifvit bättre upplysta, finna medlet utmärkt lämpligt och praktiskt. Det ligger,. säger. en ollivieriansk korrespondent till, Kölnische Zeitung, onekligen någonting djerft och tillika amerikanskt i detta uppträdande, som visserligen ej saknar sina erinringar om det sätt, hvarpå Barnum brukar anbringa sina stora sceniska effekter. Men hur man än må döma om det teoretiska. eller, rättare sagdt, det moraliska i ett sådant försök, som bringar kejsaren i den mest omedelbara beröring med sina valmän, ett måste man döck medgifva, att det från praktisk synpunkt ej gerna kunde vara bättre I uttänkt. Kejsaren, ty han är sjelf idens upphofsman, visar sig dervid ej ha glömt sin egenskap af Parveny, hvilken han redan flera gånger förut så stolt förstått att betona, och massan af valmännend på landet torde näppeligen vara benägen att vägra sitt på samma gång på demokratiskt-sätt tillägger henneg röst en vigt, som låter henne känna sig som en ansenlig del af folksuveräniteten. -Brefvet, som, försedt med kejsarens egenhändiga underskrift och det kejgerliga sigillet, med posten skickas hem tilll: hvar och en af valmännen, har ännu ej varit synligt i den officiella tidningen, men väntas blifva det i-morgon. Hvad-som isynnerhet inger regeringen farhågor, är den hållning de stora städerna skola iakttaga. Om Paris, Marseille, Lyon, Bordeaux, hvilkas representanter sitta på oppositionens bänkar, uttala sig emot kej-. sardömet, vore detta visserligen en demonstration, hvars: betydelse ej ens ett enhälligt ja från landtbefolkningen skulle kunna försvaga. Också är det åt detta håll som centralkomiten riktar sin hufvudsakliga verksamhet: Lemnande. landsbygden åt prefekternas nit, har hennes första åtgärd varit att i Paris: och de andra stora centrernaf organisera ett nät af subkomiteer för att)! motarbeta venstern, som här har djupa för1 sänkningar i alla klasser. Det är här också 4 N r 1 på detta slagfält som den egentliga striden kommer att utkämpas och der han blir hetast. Venstern har utfärdat sitt manifest. Det är affattadt i öfverensstämmelse medf beslutet på mötet hos Cremieux, såsom te-4 legrafen redan -underrättat oss. (Det varr nemligen ej -venstra centern, hvilken befinnern sig i full upplösning, utan venstern som ut-i färdat det i vårt torsdagstelegram omd nämnda manifestet.) Vensterns tidningar tala b i samma-anda och ge samma råd. Det är derför, så -stutår Sigcle en artikel i ämnet, pvi.: säga :till hvarje sjelfständig man, till hvarje familjefar, till alla dem som för att lefva-arbeta.i,stället för att tära på budgeten: Svaren Nej på den fråga kejsärdömet gör eder; låten ej fjättra er och edra barns framtid; gifven ej en enda man rätt att förfoga öfter er egendom och edra personer; tillåten. ej att man ger. den lagstiftände mak: ten åt sådana som ej af er blifvit valda. d Men, säger man oss med förskräckelse, hvad e skall. hända om antalet af nej blir mycket t betydligt? Detta skall hända:: i stället förd en författning, som ger den personliga mak-!h sande, liflig och obetänksam, hade klara, blå v ögon och. en massa af ljusa lockar. t: Erinrar ni er Georg Heneage? fortfor han li