Aftonbladet – 23 april 1870, sida 2

STOCKHOLM den 23 April. Bland de angelägenheter, som blifvit unler förmiddagens sammanträden af kamrarne andlagda, är det blott en som ådragit sig ågon större uppmärksamhet, nemligen lagitskottets förslag om inrättande af en repreentation för häradet, för behandling af de ör häradet gemensamma angelägenheter. Det risade sig likväl genast från början af öfrerläggningarne, att förslaget icke hade nåra utsigter till framgång. Hufvudinkastet not detsamma var i båda kamrarne, att vi edan ha nog med beskattningsmyndigheter ch derföre icke borde inrätta en ny för att ytterligare öka de förut tillräckligt betunsande skattebidragen. Dessutom framhöllos såväl af dessa afgjorda motståndare till den ya institutionen som af dem, hvilka ansågo n sådan behöflig, mot förslagets innehåll lera anmärkningar, bland hvilka def väsentligaste var den, att medan i allmänhet alla för häradet gemensamma angelägenheter vore af beskaffenhet att röra ensamt fastighetsegarne, lade förslaget likväl rättigheten att utse häradsfullmäktige i händerna på kommunernas samtliga medlemmar, hvaraf skulle kunna blifva en följd, att kommunernas icke fastighetsegande medlemmar skulle kunna besluta åtgärder, till hvilka de icke komme att på minsta sätt sjelfva bidraga, utan hvilka komme att bekostas uteslutande af fastighetsegarne. Förslagets försvarare anförde deremot dels de stora svårigheter, som för närvarande mötte behandlingen af häradenas gemensamma angelägenheter, dels att för vissa bland dem helt och hållet saknades en form för behandlingen, hvilket ofta hade till följd, att åtgärder, som vore till gagn för hela häradet, finge bekostas blott af de kommuner, som hvar för sig dertill samtyckt, under det de öfriga undandroge sig allt bidrag, ehuru de hade samma gagn af företaget som de öfriga. Förslaget afslogs i första kammaren med 71 röster mot 20, i den andra utan votering. Kamrarne ha derefter till afgörande förehaft ett antal lagutskottets betänkanden, i hvilka utskottet afstyrkt motioner om sådan ändring i 14 och 15 kap. giftermålsbalken, att svårigheterna för vinnande af äktenskapsskilnad måtte varda förminskade; om upphäfvande af det lagens stadgande, hvarigenom efterlefvande maka hindras att utan K. M:ts tillstånd ingå äktenskap med någon af den aflidna makans syskon eller dermed likställig slägtled; om upphäfvande af stadgandet rörande den fria räntan, samt om ändring i gällande bestämmelser om klockares aflöning. Genom första kammarens bifall till dessa utlåtanden hade samtliga denämndå motionerna förfallit redan innan de till behandling-förekommo i andra kammaren. Der uppstod likväl någon diskussion rörande några bland dem, och kammaren beslöt med 96 röster mot 66 en återremiss af frågan om upphäfvande af stadgandet om kel. tillstånd till efterlefvande makes giftermål med den aflidna makans syskon eller dermed likställig slägtled. Beslutet har naturligtvis endast betydelsen af en opinionsyttring och ådagalägger att kammarens majoritet vidhåller de åsigter riksdagen två särskilda gånger framburit till K. M:t, ehuru de ej lyckats vinna dess bifall. Det utlåtande, som afstyrkte upphäfvandet af fribeten-i ränteaftal, bekämpades af motionären hr Kjellman, som ehuru han icke understöddes af någon ledamot, besvärade kammaren med en votering dervid det emellertid ganska riktigt visade sig, att det sextiomanna-garde; som . plägal vara redo. att biträda hvarje sådan förlorac säk, nu äfven var på sin post. Voteringe utföll nemligen med 95 röster för utskottet: menivg och med 62 för motionen. Andra kammaren biföll utan diskussion der af dess tillfälliga utskott JZ 2 föreslagn: skrifvelse om embetsförvaltningens reorganisation, och har kammaren sedan börjat be handlingen af utlåtandet öfver den Rund bäckska motionen om undervisningsväsendet Blott en talare, hr Ribbing, hann dock pi f. m. yttra sig. Första kammaren har beslutit om onsda; behandla bränvinsbetänkandet. RK anot!äintianantofnttaof har äfgvar