Aftonbladet – 22 april 1870, sida 3

r I dessutom på ere ställen vida strängare törer skrifter i detta hänseende än som här vore i fråga. Hrr Sjöberg, Medin, Rundgren, Hierta och NI Carlsund yrkade att ärendet måtte till utskottet S återremitteras, hufvudsakligen emedan utskottets utlåtande vore alltför knapphändigt affattadt då n I det gällde en fråga af den stora vigt som den . I förevarande, som redan år 1857 varit föremål för j)en riksens ständers skrifvelse till K. M:t och som i utlandet varit föremål för vidlyftiga lagstiftninIgar. -Försvararne af utskottets förslag svarade härpå att det stode K. M:t, som egde att i ämI net lagstifta, fritt att taga frågan i heladess vidd 1)i öfvervägande.. De herrar som yrkade återremiss framhöllo äfven, att flere andra omständigheter än dem utskottet omnämnt borde i en blifvande skrifvelse framhållas, t. ex. frågan om barnens inhem.Itade skolkunskap. Om författningen bestämde, att barnen ej finge arbeta mer än 10 timmar om dagen, skulle säkerligen fabriksidkarne icke kunna i taga emot dem, då fabrikerna oftast måste vara i fång mer än 10 timmar om dagen. Hr Carlsund framhöll särskildt, att nyssnämnde tid vid vissa I verk, som måste gå hela dygnet om, skulle bli 1 I omöjlig att tillämpa, emedan arbetet der måste I indelas i skiftr, således arbetstiden blifva antin.gen 12 eller 8 timmar om dygnet. I det med mycken uppmärksamhet afhörda föredraget redogjorde tal. för förhållandena vid Motala verkstad, -J och visade svårigheterna för lagstiftaren att vid3 taga några åtgärder i det förevarande hänseendet, uttalande sig föröfrigt till förmån för korta ar. betstider. Efter diskussionens slut anställdes votering, I hvarigenom betänkandet återremitterades till ut; skottet med 115 röster mot 47, hvilka afgåfvos för I bifall till utskottets hemställan. I fråga om ; enskilda bankers utlåningsrätt mot borgen I hade samma utskott hemställt om afslag å herr I Wedbergs: motion, om anhållan hos K. M:t att de :I bankbolag, som derom anhålla; icke vidare må vara bundna af den föreskrift, som bestämmer enskild banks utlåningsrätt med borgen till högst Jen tiondedel af bankens grundfond. Sedan: hrr I Kallstenius, Wedberg, Lönnberg, Forsbeck Joch Palander förordat ett af. den förstnämnde I framstäldt förslag om skrifvelse till K. M:t, åsyfI tande att det ifrågavarande stadgandet måtte borttagas så fort ske kan, och hr Gustafsson försvarat utskottets hemställan, afslogs i enlighet derI med den förevarande motionen, med 97 röster I mot 59. I enlighet med samma utskotts hemställan afslogs äfven, utan diskussion, en af hr Staaff väckt motion om tillägg till 27 i K. M:ts ordningsstadga för rikets städer. Andra kammarens. andra tillfälliga utskott hade i sitt utlåtande n: 6 afstyrkt en af hr Liss Olof Larsson väckt fråga om ny aflöningsstat för landssekreterare, bufvudsakligen på den grund, att denna fråga lättast och bäst kunde regleras i sammanhang med den ombildning af domstols--och -utsökningsväsendet som vore under handläggning. Hrr Ola Lasson, Liss Olof Larsson och Sv. Nilsson i Efveröd uttalade sig till förmån för motionen, men framställde. intet yrkande. Hr Dufva fästade uppmärksamheten på, att enär de ifrågavarande embetsmännens aflöning berodde på spörtelsystemet, skulle deras löner bäst Kogloras genom ändringar i; utsökningslagarne, hvarförutom den besparing för statsverket som motionären afsett, nu icke .skulle vinnas, om alla sportler på en gång indroges, enär begäran i sådant fall helt säkert skulle Gras omrersättning för, mistade sportelinkomster. refve Sparre lemnade på uppmaning den upplysning, att komiten för ttsökningevaronflets om-l: bildning sannolikt skulle vara färdig med sitt arbete innan slutet af detta år. — I enlighet med utskottets hemställan afslogs motionen utan vote-: ring. ; Derefter: lades till bandlingarne statsutskottets utlåtande n:r 41, i anledning af K. M:tsskriftelse, met öfverlömnande af förteckningar öfver de för statsverkets räkning utarrehderade egendomar. Samma utskotts utlåtande n:r 48, i fråga om rättighet för Göta Kanalbolag att af deonerade medel. i riksgäldskontoret yfta 100,000 rår; föredrogs derefter. Utskottet hade i detta utlåtande tillstyrkt bifåll till K. M:tspröposition om rättighet för nämnde kanalbolag att aft de till säkerHet för kanalens fraritida underhålliriksgäldskontoret deponerademedel lyfta: en summa! af 100,000:rdr mot aflemnande af 1000 stycken aktier i Kinda kanalverk å saämmanlagdt enahanda belopp: nu temligen långvarig öfverlåggning uppstod med, anledning täraf. Arr Johh Ericson, frik. Fock, byttkens, Rylander, J. Rundbick, Medin och Sven Nilsson i Österslöf motsatte sig det framställda förslaget, hufvudsakligen emedan Kinda kawalbolågs aktier icke vore fullgod säkerhet för de 100,000 rdr som vore i fråga att lyfta; enär bolaget i annat fall lika väl kunde sälja dem som begära att erhålla deras värde af sina i riksgäldskontoret deponerade medel.. Ett bifall skulle dessutom vara ett alltför vädligt prejudikat för alla de bolaj Som hade dylika fonder i riksgäldskontoret deponerade. Grefve Posse förklarade sig mr omfattå samma mening; sedan han vid detta tillfälle af en vestgöta-represeiitant, (grefve Sparre), på hvars omdöme i denna sak han fullkomligt litade, fått Hörå; att de-ifrågavarande Kinda kanalbolags aktier icke motsvarade sitt nominella värde, hvilket tal. på god: tro antagit i utskottet. Grefve Spärre svarade härpå, att det väl borde vara utskottet som skule lemna kammarens ledamöter upplysning iv denna. fråj ochicke tvärtom. Så som mi hade tillgått, kunde utskottet sägas håfva dött som den blinde om färgen. Denne. talare äfvensom statsrådet: Adlercreutz och hr Astrand yttrade sig til förmån för utskottets hemställan och K. M:ts proposition, hufs vudsakligen af det skäl; att-man borde: på allt sätt understödja de enskilda bolag, somii orterna bilda sig för kommunikätionernas förbättrande. Detta häde nu varit fullet med Göta kanalbolag; som. tagit ett betydligt antal aktier i Kindakanal; utan hvilket denna sistnämnda svårligen kommit tillstårid: Göta kanuk skulle betala sina aktier när Kinda kanal blefve färdig, ochsom: det; vore förenådt med svårighet att kunna: upplina.en så stor summa, börde: man medgifva bolaget att få lyfta af sina egna penningar det begärdacbeloppet.e ettavoreäfven med:statens fördel öfverensstäm0 mande, när Göta kanal; hvars: inkomster på se-1 få nare tid något minskatspskulle erhålla: ökad tra8 fik efter Kinda kanal-leds öppnande för srafik. Efter diskussionens. slut afslogs -emellertid K..)P M:ts ifrågavarande proposition utan votering. r mt ont. bt na RARE mr jön NK AN Et or ARM 2 PT OL TN ör En hemlighetsfull tilldragelse.!? (Ur dånska tidskriften: Fortid og:Samtid.) Efter officiella handlingar. boj s 1 sc (Forts. fr. n:r 89) Er tid af tre månader förflöt, under hvilken TAarvängen Väntade att se sig frigifven or. sitt, fängelse och äfven gjorde iörsök att få den honom gifna tillåtelsen: att. fritt gål