Aftonbladet – 21 april 1870, sida 3

— -Minnesvård öfver B. E. Malmström. Fem yngre akademiska lärare; j Upsala ha utfärdat en på annat ställe i bladet införd. uppmaning till insamlande af medel för uppresande å Upsala kyrkogård af en lämplig minnesvård å Bernhard Elis Malmströms graf. Det är en god och riktig tanke, att denna insamling icke blifvit begränsad till akademistaten och den ,studerande ungdomen i Upsala, utan att äfven en större allmänhet får tillfälle att deri deltaga. I främsta rummet skall en mängd f. d. Upsalastudenter, som personligen kännt och värderat den bortgångne, glädjas att få bli delaktige i minnesgärden; men äfven många andra skola gerna lemna sina bidrag-dertill; ty Bernhard Elis Malmströms namn har en god klang öfyerallt i vårt land, der något sinne för diktens skönhet och ädel fosterlandskänsla finnes. Vår vitterhet företer flere diktare, som ötverglänsa honom i fantasirikedom och genom omfångsrika Och betydelsefulla poetiska alster; men bland alla svenska skalder finzes det ingen som är -på en gång så flärdfri och ren, så sann och manlig som han. Åll ädel svensk ungdom skall alltid mäktigt anslås af denna ädla sångmö med. bröst: ochpanna utaf hamradt stål, med andens skarpa klinga. vid sin sida, som manar till mod och kamp och uppoffring för sanningen och erinrar dem,som lefva för dagens.:små bestyr, för dagens nytta och för dagens. nöjen: Det folk; sorti kämpat Har, blött det är fritt; Den tanke blott, som tänkt sig sjelf, är mogen. Hvad ej du sjelf förvärfvat, är ej ditt: En lånad rikedom blir aldrig trogen. En skärare och mera englaren erotik än den som framträder -.i Angelika har icke vår poesi att uppvisa; och så länge vårt land ännu har skog och ljungbevuxen: hed skall deraldrig glömmas eller bli urmodigt det gripande svaret på frågan: hvi suckar det så tungt uti skogen? Hvar gång, våren på nytt besöker landet det -herrliga, rika, adadt af Mälaroch Östersjövåg skall mån der, i sångens och minnets hembygd, med glädje och stolthet sjunga Malmströms oförgängligt sköna Södermanlandssång. Kärleken till fosterlandet har ofta eldat svenska skalder till Herrlig sång; men vi våga säga, att aldrig har fosterlatdskänslan i svensk sång uttalat sig på ett så sannt,.så omedelbart rörande och gripande sätt som i Malmströms Fosterlandet eller i det stycke med öfverskrift Återseende,, som tecknar intrycken af hans återkomst från Södern till fälerneslanidet; och :deri det heter till slut: Borta tänkte jag: Om här jag dör, Ingen, kanske ingen är, som för Vandrarns aska hem igen till norden; Nu jag bida får med hopp och tro Lifvets strider eller grafvens ro — Tack, min Norna! — här på fosterjorden. Ack! grafvens ro kom alltför tidigt; men. an fick sin önskan uppfyld att tå hvila il len kära fosterjorden, Må nu alla de, som värdera honom. såsom skald och författare ch framför. andra de, som en gång känt ch älskat honom; såsom ett det ädlaste, nanligaste. och ridderligaste hjerta, som nå;onsin klappat inom ett svenskt bröst, skynda tt deltaga i hedrandet af hans minne. Bidrag mottagas, såsom af anmälan synes, flera af hufvudstadens, boklådor. Äfven å Uftonbladsredaktionens byrå är en anteckingslista tillgänglig. j i es nas nd kor FaR tig, Be AV rskr rö