Aftonbladet – 19 april 1870, sida 3

DANMARK. F.d. krigsministern och chefen för artilleri pensionerade generallöjtnanten M. Littichs afled den 13 dennes vid nära 75 års åld Han var med vid krigets början 1864 o deltog i krigsrådet rörande Dannevirkes 1 rymmande; han var den ende af rådets me lemmar, som motsatte sig detta. Strax e höll han öfverkommandot för hela armå men då efter 3 veckors förlopp en annan g neral en chef utnämndes, begärde han oc erhöll sitt afsked. stt ir, m Sid 1a a. jr lst t a 3. UTRIKES, Innehåll: Folkomröstningen i Frankrike. Venstra centern och regeringen. — Föreningsfr ll heten. — Den stora komplotten. — Den nya m 1 I nisteren i Österrike. — Hertigen ar Montpensier. d I De, motsatta underrättelserna från Paraguay. Den engelska budgeten. — Från kyrkomötet. Det är nu afgjordt att folkomröstningen 1 I Frankrike kommer att ega rum söndagen de 118 Maj. De frågor, som dervid komma at t framställas, äro ännu ej kända till sin orda t I lydelse, men man tror sig veta att de komm: rJatt omfatta två punkter: ärftligheten af Ge I napoleonska dynastien och antagandet al dej nya psevdokonstitutionalismen, sådan son hon innefattas i det senatuskonsult,: som jus Jnu genomgår senatens pröfning. Hvad sjelfva plebiscitet beträffar, är det numera intet tvifvel om att regeringen ämnar genomdrifva det med den till buds stående medel. Prefekter fredsdomare, märer och gendarmer ha fått sina . förhållningsorder och Frankrike skall åter, som under den gamla goda tiden, se valmännen, för att begagna . ett uttryck af Jules Favre, som en fårskock drifvas till valurnorna. Med folkskollärarne, som nyligen fingo en så sträng anmaning att hålla st inom sin verkliga roll, skall man säkerligen denna gång ej taga det så noga, och för att vinna presternas medverkan, får den ej alltför skarpa romerska not, som Daru vid sin afgång lemnat efter sig i utrikesministåren tillvidare ligga oafsänd. ? Annu i sista stunden pi centern ett försök -vyrde8 af venstra efter och hive förmå kejsaren att ge tior —udrö kabinettets sprängning. Par-—s nuvarande chef, markis dAndelarre, begärde och erhöll audiens hos kejsaren, men fann honom obeveklig. Han hade nu, förklarade han, gifvit efter så mycket han ätnnade; och då dAndelärre uttalade sina och sitt partis farhågor att en ministör PolignacRonher skulle komma till styret efter ministeren Martignac-Ollivier, skall han ha yttrat: Var lugn, jag skall ej glida utför detta sluttande plan., Detta yttrande är utan tvifvel grundadt på en. fast föresats, men fråga är om la force des choses ej skall bli äfven denna föresats och denna vilja öfvermäktig,.. Sedan detta sista försök att upprätthålla alliansen mellan regeringen och venstra centern misslyckats, har partiet dragit sig tillbaka i sin förra oberoende ställning, Detta märktes redan under omröstningarne i kammaren förliden tisdag och onsdag, då första dagen en del och den andra hela venstra centern röstade med venstern mot regeringen. De frågor, som dessa dagar voro å bane, voro dels ett af Gambetta framstäldt förslag till lag för betryggande af folkomröstningens frihet, dels regeringens genom Ollivier framburna yrkande om kammarens ajournerande till första torsdagen efter folkomröstningen. . Mot den senare åtgärden reste sig hela det liberala partiet inom kammaren, men oaktadt Jules Favre i ett tal, utmärkt ika mycket af moderation som af lyftning i isigter, visade att landet mer än någonsin oehöfde sina representanters närvaro i Palais Bourbon, lyckades dock regeringen genomIrifva: den, men minoriteten uppgick denna säng till 63. Den reaktionära vinden blåser för öfrigt lt starkare. Upplösningar af offentliga möen höra åter till dagordningen. Sålunda i plefvo den 11 ej mindre än tre sådana träfade af denna åtgärd, det ena emedan man ler gisslat den 18 Brumaire, det andra eme-! lan man klandrat folkomröstningen, och det ! redje emedan skarpa utlåtanden der fälts! m de sociala missförhållandena: Attsådanal) erkligen finnas, och af särdeles betänklig atur, visade Jules Ferry i det tal, hvarmed ! an i onsdagens session motiverade sin in-jS erpellation om komplottsaken. Han till-! porde nemligen regeringen, om det var sant å tt polistjenstemännen fått arresteringsorderS P blanco, som starkt erinrade om de fordna O lettres de cachet. På denna allvarsamma S råga hade ministrarna intet ord att svara. r Iela denna komplottsak, hvaraf man gjorde dj i d k k ä s tt sådant väsen, liknar sig för öfrigt till tt stort fiasco. Förgäfves har man skickat enter till London och Brissel för att erålla en uppslagsända, men alla bemödanden kola varit fruktlösa. Det är ej den minsta f de förlägenheter Ollivier beredt sig. Äf-ä en de moderata tidningarna kunna ej tillakahälla sitt klander öfver det oförsvarliga f röjsmålet med de häktades ställande inför j itta. Den nya interimsministören i Österriked ar så fördelat rollerna emellan sig, att grefve ) å otocki jemte presidiet i konseljen öfvertagit.g tt gamla departement åkerbruksministören,d refve Taaffe inrikesoch krigsportföljen,!n ddarne von Tschabuscbnigg justitie-, De-r: retis handelsoch Distler finansportföljerna.k schabuschnoigg är en kärnthnare, som senast li eklädt en domarplats i högsta domstolen a ch suttit som deputerad i riksrådet, der han o1 lhört och röstat med venstern. I det po-v iska lifvet har han ej spelat någon fram-M ående roll. Mera känd är han som skald. a sinio De Pretis-Cagnodo, representant förju örz, har gjort en mycket hastig karrier och de ynnerhet skapat sig ett namn som undersc ndlare vid de många handelsfördrag Österke afslutit under de senare åren. Distler,fh ttills sektionschef i finansdepartementet, ra nes endast ha sin egenskap af en rutine-så d embetsman och sin företrädare dr Bre-li