fartyget låg nemligen segelfärdigt och lastadt i öfver 2 månaders tid. Insändaren, som hela långa tiden ej berörts af sjukdomen, insjuknade dock 2 dagar efter afseglingen, emedan han varit något oförsigtig i sin klädsel en natt under en hård regnby. Anländt kort derefter till La Plata-floden, kastades fartyget i den strängaste karantän (21 dagar) och vederbörande i land betogos af en panisk förskräckelse, då de hörde fartyget hafva en gula-feber-patient ombord. Det var omöjligt att få någon läkare från Montevideo. Chefen å en der på redden liggande engelsk bjulångkorvett, hvars namn tyvärr fallit insändaren ur minnet, sände genast sin läkare ombord till insändarens fartyg, och dennes sjukbesök fortfor dagligen tilldess ins. blef konvalescent. Så mycket om gula febern. Vederbörande må nu taga saken huru de behaga. Ins. har dock framlagt sin åsigt om densamma och går nu att vidröra sjelfva örlogsfartygens expeditioner till handelns och sjöfartens skydd,, Här uppstår då den frågan: iakttages handelns och sjöfartens skydd under dessa expeditioner? Härtill svarar insändaren: Nej! — och detta är ganska lätt att bevisa. Vederbörande; som utfärda fartygschefernas instruktioner, beordra, i allmänhet taget, cheferna att anlöpa örlogsstationer — med få undantag handelsplatesr, å hvilka de förenade rikena hafva en lifligare sjöfartsförbindelse. Hvarföre görade detta månne? Jo för att hufvudsakligen officerarne måtte få rikta sin erfarenhet inom vapnet med de framsteg inom detsamma, som en större utländsk nations örlogsstation af naturliga orsaker kan förete; och häremot är naturligtvis ingenting att anmärka, likasom äfven att besättniogarne blifva mera sporrade till raskhet vid manöver och exercis inför ögonen på en främmande marin. Men granskar man chefernas rapporter till K. M:t litet närmare, finner man, med mer och mindre variationer, dessa innehålla: att man saluterat på kungl. födelseoch namnsdagar, — att den och den fregatten, korvetten etc. svarat på dessa saluter, — att den och den chefen aflagt besök på HH. M:ts farty. och att visiten blifvit återgäldad, — att af utländska örlogsmän, följande (här uppräknas alla utländska örlogsfartyg med sina chefer) ligga i hamnen, 0.8 .v. Detta kan vara allt godt och väl att veta (mycken vigt lägges dock härvid); men när då chefen slutligen skall beröra handeln och sjöfarten, får man endast veta huru många af de förenade rikenas fartyg, som finnas i hamnen, och undantagsvis uppgift på några fraktnoteringar, meddelade chefen af platsens konsul, men hvilka äro så gamla, att de ibland en hel månad förut stått att läsa i de svenska dagliga tidningar, som hafva en stående handelsafdelning. Se der hvad man på våra örlogsfartygs öfningsexpeditioner, med högst få undantag, uträttar till handelns och sjöfarte 3 skydd.! Men hvad man icke uträttar det är följande. Vid ankomst till någon handelsplats, der vi idka skeppsfart, sammankallar man icke de i hamnen för tillfället varande skeppsbefälhafvare, för att af dem få visshet om deras resp. lastemottagare eller aflastare uppfylla sina skyldigheter enligt de lagenligt afslutna certepartierna, om S. k. liggdagspenningar kontraktsenligt utgå, m. m., hvilka saker de resp. konsulerna ofta negligera att reda, om tvist härom skulle uppstå. Otaliga anmärkningar ske emot kontraktsbrott i utlandet, då bestämmelserna i ett certeparti skola iakttagas, Sådant passerar nästan öfverallt. Sådant har för ej längesedan passerat i Kronstadt. Nyligen hafva svåra anmärkningar emot konsuln i Calais inlemnats såväl till kommerskollegium som till Departementet for det Indre i Norge. Ins. har framför sig liggande dokumenter öfver ett kontraktsbrott, som utöfvats mot ett svenskt fartyg i Liverpool sistlidne år, oaktadt korrespondens med generalkonsuln i London, öfverklagande ofoget, ej ledt till något resultat, hvarvid befälhafvaren fått, som man säger, gå som sparfven från axet. Den lä-. sande allmänheten skulle häpna, om man skulle framlägga dylika saker till skärskådning, och förundra sig öfver, att dylikt kan få passera. Dylika saker fråga fartygscheferna sällan efter. Man endast gör sin visit hos konsuln, som, under vederbörlig salut från fartyget, återgäldar densamma, och denne aktar sig nog att upplysa chefen om en Och annan trafikerande anmält missnöje om någon begången oförrätt — såvida ej den missnöjde anmäler gig sjelf hos chefen. Man ingår icke till London, Hull, Newcastle, Sunderland, Middlesbro, Hartlepool, 0. 8. v., der Sverige har betydlig skeppsfart, utan man går till örlogsstationerna Portsmouth och Plymouth, der hvarken vår handel eller vår sjöfart finnes att skydda. Man undviker Malaga, å hvilken ort vi hafva betydlig sjöfart, för att i stället anlöpa det närbelägna Gibraltar, som är örlogsstation. På samma sätt väljes hellre Toulons marinhamn än de närbelägna Marseille och Cette, å hvilka -platser så många handelsintressen för våra landsmän finnas att bevaka. Malta besökes alltid, men Messina och Palermo nästan aldrig, 0. 8. V. På tjugu år har ön Java i nederländska Ostindien, till hvilken ö vi hafva betydlig skeppsfart, blifvit besökt af våra örlogsmän endast två gånger, och Australien, der vi hafva en ännu starkare skeppsfart, hafva de aldrig besökt ). Hvad nu åter våra örlogsmäns besök i de brasilianska hamnarne Rio Janeiro, Bahia och Pernambucco beträffar, anser ins. det vara fullt behjertansvärdt, att de anlöpa dessa hamnar möt slutet af gula feber-epidemien, då fartygen vanligen behöfva rekryteras till såväl befäl som besättningar från de starkt bemannade örlogsfartygen. Dessa senare böra då ankra, t. ex. i Rio Janeiro straxt utanför fästningen Vilganhon, dit de mefitiska ångorna från staden sällan nå. De segelfärdiga handelsfartyg, som ej hafva fulltaliga besättningar, böra då begifva sig ut emot örlogsfartyget, och ins. är fullkomligt säker, att mången befälhafvare-, styrmansoch matros-plats skall med begärlighet antagas från örlogsfartygets underbefäl och besättning, hvilka sjelfva nogsamt i öfverflöd komma att anmäla sig, hvarefter örlogsfartyget åter må få till sjös. Ins. känner en chef på en svensk örlogskorvett, som tillvägagick på så sätt. Han ansåg det för en stor heder att kunna bjelpa sina landsmän. Händelsen fogade nemligen, att han anlöpte Rio Janeiro i anseende dertill, att hans besättning led af dysenteri, för att förse sig med förfriskning, ovetande om att gula febern gick derinne. Ins. har nu sagt, hvad som länge legat honom om bhjertat, och nedlägger derför pennan. —2t. ) Ins. kan ej påminna sig, att afl. amiral Virgin under sin jordomsegling besökte Sydney. REAR FSE OR Se mnAL TRA Tana rann