Aftonbladet – 13 april 1870, sida 3

0. OR Vi meddela efter Göteborgs Handelstidning sfterföljande sakrika framställning af en affärsman, som längre tid varit bosatt i Ryssand, rörande handel och industri i nämnda and: Eyssland, Jernbanornas inflytande på de ryska kreditoch handelsförhållandena. Nischvei-Nowgorod. Den ruska industrien. Import och export på Ryssland. Den ryska statens inkomster hafva på de senare åren betydligt och fortfarande til tagit. -Orsaken dertill tillskrifves nästan uteslutande den atomordentliga liflighet och impuls de inre han delstransaktionerna erhållit genom det stora antalet af jernbanor, hvilka blifvit anlagda i alla riktningar af det omätliga riket. Regeringen har icke ryggat tillbaka för något offer, då det handlade derom. Flera betydliga lån hafva blifvit upptagna för detta ändamål, och ryska statsskulden uppgår, i följd deraf, i dag till närmare 8 milliarder francs. Hvilken oerhörd kredit, detta oaktadt, vårt grannfolk åtnjuter hos de europeiska kapitalisterna kan man bäst bedöma genom det sista lånet på 302 mill. francs, hvilket nyligen upptogs genom huset Rothschild i Paris. Begäret efter nämnda lån var så stort, att subskribenterna blott erhöllo 3 proc. af hvad de begärt, d. v. s. att lånet blef tecknadt till ungefär 35 gånger dess belopp! Och likväl er det blott 6!, proc. på det använda kapitalet. en man är öfvertygad om låntagarens soliditet, och man har rätt — dess rikedom är oerhörd. Det mesta af de senare årens lån har, som sagdt ir, nästan uteslutande blifvit användt till byggande af det ofantliga jernbansnät, som inom kort kommer att betäcka hela det europeiska Ryssland: Hvilket inflytande dessa jernbanor redan haft och komma att ha på landets inre handelsförhållanden kan man Jätt fatta, då man tar kännedom om de sista officiella uppgifterna. Derutaf ser man nemligen, ibland annat, att varuomsättningen vid der stora marknaden i Nischnei-Nowgorod, år 1868, öfversteg det föregående årets med 15 millioner rubel silfver, och har 1869 års omsättning återigen öfverstigit den af 1868 med mer än 18 millioner! Af varor utaf inhemsk (rysk) tillverkning försåldes för .. rub, silf. 97,554,000. Af importerade europeiska. 7,403,000. Af kinesiska (förnämligast te) 7,930,000. Från Persien och Kaukasien. 8,321,000. Från Bockhara och Khiva.... ..-2,508,000. De ofvannämnda varorna af rysk tillverkning bestodo förnämligast af: Bomullstyger för.. .. rub. silf. 21,000,000. Ylletyger . 14,145,000. Tillverkningar af lin och hampa 3,015,000. Sidentyger... 9,167,000, Pelsverk...... 6,479,000. Metallarbeten. 6,661,000. Porslin, glasoch lerarbeten. 2,025,000. Läderoch Läderarbeten. 4,874,000Spanmål... ense 6;412,000. Fiskeripro er (ka 3,027,000. Hästar och boskap.... 57,000. Åtskilligt. .. 23,692,000 Af det ofvanstående ser man, bland annat, hvil ken roll varor af s. k. europeisk tillverkning spela å den ryska marknaden, oaktadt den numera så åga tullen. e flesta varorna från Bockhara och Khiva bestå af rå bomull, pelsverk, fårskinn, silke och silkestyger. Persien skickar naturligtvis silkestyger, mattor, bomull, galiäpplen, dyrbara träslag, risgryn, torra frukter, ädelstenar m. m. Kaukasus levererar en utmärkt krapp (hvilken vida öfverträffar, den bästa holländska), hudar, silke och omull.