Aftonbladet – 13 april 1870, sida 2

ST — — etta; det tillintetgör sjelft all tillämnad skada senom sin öfverdrift i ondska. Tillåter ni mig att få läsa det? Ni skulle ej ha nöje deraf. Nej; men kanske skulle jag vinna något jus, och ljas är just hvad jag för närvarande vehöfver. Låt mig få se brefvet, mr Chanlos! Jag bönfaller derom. Nå, väl! Att jag visar er det, torde bäst unna öfvertyga er om huru pass mycken akting jag har för detsamma. Jag mottog brefvet, uppvek det på bordet framför mig och läste följande: Mr Chandos! Det berättas att obehagliga händelser inträffat i ert hem och att ni derför misstänker edra hustjenare. Troligtvis äro de oskyldiga; de hafva allesammans varit tillräckligt länge i er tjenst, för att deras redlighet skall vara pröfvad. I ert hus vistas två främlingar: mrs Chandos sällskapsdam och ett ungt fruntimmer, miss Hereford. Var god observera att alla dessa ledsamheter timat sedan de båda kommit till Chandos. Om ni det gör, skall ni måhända finna gåtans lösning. Rådet är gifvet af En vän. Detta är en angifvelse emot mrs Penn, såväl som emot mig utbrast jag. Visserligen, svarade ban; såvida man ej besinnar att mrs Penn sjelf är en lidande part. Eller kanske vet ej brefskrifvaren detta. Jag kunde inte hindra att mina ögon fylldes af tårar. Tviflar ni på mig, mr Chandos? Han lade handen på min arm och hans allvarsamma ögon hade för stunden ett skalkaktigtjuttryck, då han blickade rätt in i mina: Om jag tviflar på er? Ja, jag börjar verkligen tänka på att åter efterskrifva poJis och sätta er i fängsligt förvar.