Aftonbladet – 12 april 1870, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. Bland gamla förordningar, till förekommande af mönlösa oförsigtiga Ynglingars skadande och bedragande vid Kongl. Academien i Upsala, har U. P. funnit en för 230 år sedan utgifven, så lydande: Följande särskilde Stadga och Förordning för Upsala Stad, af den 1 Martii 1640, är sedermera gillad och stadfäst 1655 uti Kongl. Academiska Constitutionernas XXIII Cap. 24 8 till förekommande af buller och oväsende nattetid, ifrån Källare och Krogar, samt lyder sålunda: i Vi Rector och professores i Upsala Academia samt Befallningsman, Borgmästare och Råd i Staden, göre vitterligit, at efter man förnimmer, thet mycken oskickelighet sig under tiden yppar af then onda sedvanan, theras som öl eller andra drycker sälja, i thet the låta sine Gjäster sittja och dricka natten öfver, till thess the af mycket drickande så förbistrade varda, at the icke sjelfva kunna märkja eller betänkja, hvad the företaga. Och emedan sådan öfverflödighet blifver i Guds ord fördömd, så ock i Sveriges Lag förbuden, som är till at se i Stads Lagen i Byggninge balken uti 22 Cap Höga Öfverheten och hvar Ärlig Man hafver till sådant oskick stort misshag ; Hvarföre skola alle, som i Staden vistas, ,utaf hvad medel the vara kunna, här med allvarligen vara förmante, at the taga sig för sådan oskicklighet till vara, så ock förhindra, så mycket them står at göra, at icke något sådant i Staden tillåtit blifver. Varder ock någonther med tagen, at han löper drucken på gatan, ropar eller gör oljud, och varder med skäl öfvertygad, then samme skall kastas i fängelse och böta Tolf Mark godt mynt eller mer, efter som saken är till. Så skall ock härmed strängeligen förbudit varda, att sälja eller uttappa Vin, Ul, jod, Bränvin m. m. sedan Nio är slagit om aftonen, antingen på uppenbara Källare eller Ölhus, ehuru ringa the kunna vara, vid straff Tjuga mark godt Mynt, eller mer som them kan af Magistraten skäligen pålagt varda. Timar ock någon skada af sådant otidigt sittjande eller säl jande, skall så väl Värden som Gjästen skadan umgälla, som Lag säger. Skall ock Academiens och Stadsens Vaktmästare och Svänner vara efterlåtit at gå i husen ther sådant oskick och otidighet finnes, och taga pant af them, som häremot bryta, och them therföre till rätta föra. Ther ock thesse Academiens eller Stadsens Embetsmän på sådane eller andra ärender, ther tbe utskickade äro, någon oskäl tillfogas, skall thet samma itveböte ligga, efter Rådstugu Balken 32 Cap. Ingen skall eller vara efterlåtit att taga till pant för öl eller andra drycker, Studenternes Böcker eller Kläder, såsom ock Krigsmäns vapen. Then thet gör, få äganden sin pant igen, och vare Academiens och Stadsens Magistrat icke skyldig att förbjelpa någon till sin betalning för sådan gjäld, som af slik öfverflödighet gjorde äro. Icke heller skall någon, ehvem then vara kan, hafva magt at påcka sig något till, anten på Källare eller i Krögare husen, och isynnerhet sedan then förbudne tiden är om aftonen förbi gången, vid straff Tjugu Mark. Ther hvar och en som thetta angår, vet sig hörsamligen at efterrätta. Actum Upsala den 1 ii år 1640. Rector Befallningsman, och Professores. Borgmästare och Råd. (L. 8.) (1. 8.) — En betydande stöld har i dagarne upptäckts hos bankirfirman Rothschild i Paris, föröfvad af en bland firmans äldsta och mest aktade tjenstemän. Beloppet uppgår till omkring 2, millioner francs, men siffran kan ännu ej bestämmas, ty med så vidlyftiga affärer tager detta tid. Den otrogne kassören heter Tassius, gammal ungkarl närmare 50 år. Han lefde indraet och hederligt — efter hvad man tyckt sig fina — och hade alltid åtnjutit sina principalers förtroende. Under 21 års tid hade han haft förtrvendet att handskas med firmans guldpåsar. För 18 månader sedan träffades Tassius af en partiel paralysi och han fick tjenstfrihet under någon tid. Den som skulle sköta tjensten kunde dock ej af böckerna finna att någon brist förefanns. Emellertid försvann Tassius från sitt hem, men efter ett par dagar inställde han sig i polisprojingen och angaf sig för tillgreppen, hvilka örjat 1865. Tassius, som är tysk, hade användt penningarne på börsspekulationer tillsammans med ett par tyska firmor.