Aftonbladet – 12 april 1870, sida 3

— En intressant upptäckt i bistöriskt och arkeologiskt hänseende har i dessa dagar blifvit gjord i Paris. De gräfoingar, som företagas för åtskilliga nybyggnader vid rue de MJngg (förr östra sidan af Mons Lucotitius, sedermera la Möntagne Sainte Genevieve) ha bringat i dagen ena hälfter af en kolossal römersk amfiteater. Trappafsatser ses blott ä H der, men murverket som uppbär dessa är oskadadt, hygdt af medelstor sten med cement, utan något legs: Man ser vidare två af de kolossala källarhvaälfren med sina ingångar, der de vilda djuren voro itstängda. Konstruktionen angifver en byggadskönst af högre rang, än den man observerat vara iakttagen vid termernas byggande. Henri Martin, som 1 Siecte meddelar upptäckfen och sjelf på stället sett den tppgrälda amfiteater-Svslen;ansör att denna är det äldsta romerska monumentet iöke blott i Paris utan i hela Norra Gallien, med undantag kanske af Mars-porten i Rheims. Den mark, der upptäckten gjorts, tillhör det stora omnibusbolaget. I den uppgräfda delen ar amfiteatern har inan anträffat, utom några lerkär och mynt, fragmenter af en präktig halskedja, låset af guld med infattade ädla stenar. Martin yrkar, att detta intressänta minnesmärke måtte fullständigt uppgrätvas för att sedan förbli sådant det befinnes samt att staden Paris bör lemna omnibusbolaget ersättning genom anvisande af annan byggnadstomt för uppförande af de tillämnade stallen och vagnshusen.