Aftonbladet – 11 april 1870, sida 3

—Landtmannaförhållanden 1 Skåne. Till Sn. P. skrifves: Våren kommer sent detta år, kanske senare än något af de närmast föregående. Under förra året var vårarbetet vid denna tid redan i full gång och vinvtersäden i frisk utveckling, under det att sädesfälten ännu stå gråa, utan att gifva tecken till —— och åkrarne knappast ännu på någon tid kunna bära plog och dragare. Vintersäden är på långt när ej så lofvande, som förra året, men om den icke der för mycket af de ännu fortfarande nattfrosterna, kan man hopas att den skall repa sig: Landtmannaarbetena afva, gynnade af lämplig väderlek, öfverallt under hösten och vintern bedrifvits med mycken kraft. Betydliga vägsträckor ha genom makadamisering blifvit iståndsatta och i många trakter, isynnerhet i Luggude härad, äro bivägarne i bättre skick nu än landsvägarne voro för tio år sedan; men brist pg sten börjar snart här och der att visa sig. Det nya sättet att förbättra vägarne är en lycka för de fattiga husmän och dagsverkare, som blifvit beröfvade sitt tröskningsarbete genom tröskverkens allmänna införande i landtbruket. Bland vinterarbeten må nämnas mergling af stora sträckor. Bland de mindre jordbrukarne erfares i de flesta trakter en anmärkningsvärd håg för försök, som utföras i mindre skala. Redan hafva dessa försök varit af gagn för landtbruket, och det är blott skada att de sällan blifva bekantgjorda. Det i Tyskland mycket prisade nya sättet att odla tates pröfvades sistlidne sommar på många stälen utan att slå särdeles lyckligt ut. På några orter har man anlagt pudrettberedning och deraf funnit fördel. Det innevarande året är för jordbrukare ett lyckligt är; ty den rika skörden i fjol i förening med goda spanmålspriser, har ej blott lemnat ersättning för de förluster, svaga skördar och talrika konkurser lemnat, utan, hvad som är af lika om ej större vigt, äfven gifvit landtmannen mod och tillförsigt, så att han med gladare förhoppningar ser framtiden i mötes. Särdeles glädjande är det att förnimma, att med de ökade tillgångarne man tyckes hafva lärt att hushålla, under det bland de yngre jordbrukarne hågen för kunskapers förvärfrande och intellektuella sysselsättningar tilltager. Sådana orgier, som för ej många år sedan voro vanliga på provinsens gästgifvaregårdar, förekomma nu sällan. Afven konkursernas antal minskas i ganska märkbar grad, och de som nu senast stapat äro sådana som länge befunnit sig på obestånd. Om förhållandena få ostördt utveckla sig isamma riktning, som under sista tiden, så dröjer det ej länge innan inkomsterna för häradsrättens ombudsmän, krympa betydligt ihop.