j Var någon här ute, då ni lade hit brefvet, miss Hereford? Lizzy Dene gick med detsamma härigenom och uppe i trappan stodo mrs Penn och Hill. De skulle med all säkerhet ej ha rört det, yttrade mr Chandos, just då Lizzy Dene, som hade hört rösterna, öppnade dörren till stora matsalen, som hon hade på sitt ansvar att städa, en syssla, hvartill hon alltemellanåt valde besynnerliga tider på dagen. Mr Chandos frågade om hon hade tagit brefvet, men hon försäkrade sig hvarken hafva sett eller vidrört det. Just i detta ögonblick kom mrs Chandos, klädd till promenad, nedför trappan, åtföljd af mrs Penn; hon frågade hvad som hade händt. Ett bref har på besynnerligt vis försvunnit här i förstugan, svarade han. Har ett bref försvunnit? så underligt! upprepade hon på sitt tankspridda och drömmande sätt. Var det af någon vigt? Nej; inte för sin egen del. Men dessa hemlighetsfulla förluster, än af ett, än-af ett annat, äro i det hela af stor vigt. Förlåt, mrs Penn, yttrade ni något? : Mrs Penn, som till att börja med stannat litet bakom de öfriga med en förvånad min, hade nemligen närmat sig honom och sagt någonting helt sakta: Mr Chandos, lita på, att samma hand som öppnade mitt bref, har också tagit detta. Ni bör inte försaumma något medel, för att vinna ljus och få den brottsliga upptäckt. Jag talar i hela husets intresse.n Mr Chandos böjde med allvarsam min på hufvudet. : Jag misstänkte alltmera Lizzy Dene, och troligtvis såg hon det i mitt ansigte.