Aftonbladet – 9 april 1870, sida 3

br Dr a NN är GR sina förnämsta stödjepelare räknade Thor HKlAfö: Å Dy ps Nystorärtad jernvägskombination. Från Kristinehamn, der Fastingen nu pågår, skrifver vår korrespondent: Såsom vanligt hålles under Fastings marknåd en mängd bolagsstämmor och möten: Bland de senare var ett, som för Sveriges Jernhandtering kan blifva af allra största betydenhet och som bivistades af de flesta af Wermlands och äfven af närgränsande pro vinsers bruksidkare samt, så långt uttymmet medgaf, af affärsmän och andra som intressera sig för landets utveckling. Frågan rörde anläggning af en jernväg genom bergslagerna emellan Westerhafvet Bottenviken -— börjande vid Krosskärrs hamn å Bohuslänska kusten och inmynnande med Gefle—Dala jernväg vid Falun. Såsom ordförande vid detta sammanträde fungerade brukspatron Danielson, och diskussionen öppnades af pröfessor Ångström, som i ett med spänd uppmärksamhet afhördt föredrag gjorde en framställning af vår jernhandterings närvarande ståndpunkt och kom till den slutsats att denna vår modernäring, i täflan med utlandets, förr eller senare måste gå under, om ej genom lättade kommunikationer transportoch tillverkningskostnaderna kunde nedsättas, hvaremot han med beräkningar visade att vi, genom ändamålsenligt lagda bergslagsbanor, skulle ej allenast på Bessemersmetoden kunna täfla med utlandet i tillverkningspriser, utan med god förtjenst kunna afyttra vårt goda jern till pris, understigande utlandets ordinära tillverkningar, hvarigenom vi åter skulle kunna återtaga vår gamla rang bland jernproducerande nationer. Major Adelsköld, som derefter fick ordet, upplyste att anledningen till sammankomsten var att ingeniörsföreningen tillsatt en komite, bestående af professor Ångström, direktör Westman och Adelsköld, som erhållit i uppdrag att afgifva ett utlåtande rörande sättet för vår jernhandterings upphjelpande, och att komiten kommit till den öfvertygelse att denna näring bäst skulle befordras genom jernvägar, så byggda att de förenade koldistrikterna med bergslagerna och vattenfallen, på samma gång bildade gena utfartsvägar till lämpliga skeppningsorter vid hafven, hvilket för Wermlands, Nerikes och Dalarnes bergslager komiten ansett bäst skulle vinnas genom en förut ifrågasatt förlängning af Gefle—Dala-jernvägen genom bergslagerna till en ständigt öppen bana å vestkusten. Komiten hade, till fullgörande af sitt uppdrag, samlat och uppsatt tablåer öfver tillverkningen i de orter jernvägen skulle komma att genomskära, trafikberäkningar m. m., men hade, innan något vidare åtgjordes, ansett sig böra höra hrr bruksoch industriidkares tanke om saken, på det att, om frågan anses vara af vigt för det allmänna, en fullständig utredning måste kunna vinnas, utan hvilken företaget svårligen kunde bringas till utförande. Major ÅA. anförde derefter att komiten tänkt sig, att jernvägen skulle utgå från Falun, passera Domvarfvets vattenfall vid Dalelfven, Ludvika vid Wessman-Barken jernväg, Grängesbergets outtömliga malmfält, Nya Kopparberget, Hellefors—Kroppa jernväg, Björbäcks kanal, Deijefors vid Klarelfven, Edsvalla bruk vid Norselfven, Bergviks, Sköra, Seffle och Dalslands kanaler och sluta vid Krosskärrs hamn å Bohuslänska kusten, hvilka, liggande alldeles ute i hafsbandet, enligt erhållna intyg, är tillräckligt rymlig för den största trafik, tilllagom djup, är lätt att angöra genom trenne inlopp, fullkomligt skyddad genom en rad höga öar och endast tvenne gånger under de sista 46 åren några dagar å rad varit stängd af is, samt uppläste derefter utdrag ur en del kalkyler, visande att den ifrågavarande jernvägen på samma gång skulle blifva af oberäknelig vigt för vår jernindustri och skogsrörelse, och derjemte som äfven mycket . inbringande, och föreslog slutligen att den af ingeniörsföreningen tillsatta komiten skulle till frågans fullständiga utredande förstärkas med ledamöter från de län, genom hvilka jernvägen skulle komma att passera. Ledamoten af riksdagens andra kammare, häradshöfding Norin, som har sitt hem två mil från Krosskärr, lemnade derefter åtskilliga meddelanden om hamnens beskaffenhet hvarefter de närvarande på ordförandens framställning enhälligt beslutade utväljande af komiterade för W ermlar föl ör frågans närmare utredning, hvartill utsagos hrr bergmästaren Sjögren, kammarherren Sköldebrand och baron Fleetwood. Flera af de närvarande yttrade varma sympatier för saken, och sedan slutligen ordföranden i kraftiga ordalag uttalat sina åsigter om den ifrågavarande jernvägens stora gagn för det allmänna och de provinser den skulle komma att genomskära, förklarade han mötets tacksamhet för ingeniörsföreninengs komiterade och dem som gifvit uppslag åt frågan, hvilket med bravorop besvarades. På en kort stund tecknades derefter mnärmare 7000 rdr såsom bidrag till frågans ut