Aftonbladet – 7 april 1870, sida 3

Ar 1: rf NA am OP HT VI NT Re Wachtmeister med 53, hr Nisser med 52 och hr Hedenstjerna med 51 röster. Derefter företogs till behandling statsutskottets betänkande JV 33, angående Statsrevisorernes berättelse. S 1, angående ersättning tör nedtrampad gröda m. m. vid ett öfningsläger, godkändes. 2, angående upplåtandet af artilleri-depoten i Göteborg till fångvården lades till handlingarne, sedan grefve C. G. Mörner beklagat, att denna depot, hvilken för ett tiotal af år sedan värderades till mer än 1 million rdr, nu icke kunde användas på annat sätt än till en arbetsinrättning för: fångar, men hr Montgomery-Cederhjelm försvarat åtgärden. 3, angående indragning af anslaget för undervisning i astronomi åt sjökadetter, öifolls. 8 4, hvaruti utskottet tillstyrkt en skrifvelse till K. M:t angående a utkräfvandet af oguldet arrende för indragna öfverstelöjtnantsbostället Kungs-Norrby) bekämpades af statsrådet frih. af Ugglas samt hrr Frisk och Klint, på den grund att alla tillgångar saknades, men försvarades af hrr Montgomery-Cederhielm och v. Koch, hvilka yrkade undersökning för att få vederbörande lokalmyndigheters förhållande i denna sak utredt. Betänkandet afslogs. . 5, angående redovisning för försålda skogseffekter, bifölls. . S 6, angående vissa pröfningskomitcers missbruk af bevillningsprocenten, som utskottet ansett böra för framtiden förekommas genom förtydligande af 76 af bevillningsförordningen, hvadan det yrkat frågans hänskjutande till bevillningsutskottet, försvarades af hr Montgomery-Cederhjelm, men bekämpades af formella skäl af grefve Henning Hamilton och Ihr Faxe samt förkastades af kammaren. 7, angående förständigande för jernvägsbyggnadsstyrelsen att redovisa för i enskild bank imsatta medel ogillades af hr Montgomery-Cederhjelm, som ansåg det med den af utskottet föreslagna skrifI velsen till K. M:t åsyftade ändamålet redan vunnet; men försvarades af grefve C. G. Mörner, som lansåg att ifrågavarande styrelse i annat fall icke Å skulle komma till klar insigt om sin redovisningsI skyldighet, förrän nästa års revisorer påpeka densamma. Utlåtandet bifölls. 8, angående ställande af säkerhet för auktionsmede vid statens jernvägsbyggnader afslogs på yrkande af hr Faxe och frih. A. C. Raab. Den senare erinrade om omöjligheten att få full säkerhet för så stora summor. 8 9 och 10, angående trafikmedlens användande och angående redovisning för ekonomiska kartverkets tillgångar och skulder, biföllos. 11, angående s indragning af anslag till vikariers lönande vid elementarläroverken under nådår bekämpades af hr Beckman, som ansåg en sådan åtgärd obillig i anseende till en del elementarlärares ringa löner, men försvarades af hr Montgomery-Cederhjelm och bifölls af kammaren. 8 12, 13 och 14, angående elementarläroverkens kassor, deras behållningars förräntande och användandet af föreläsningsanslaget, biföllos. SS 15 och 15, angående förbättrad bokföring af inköpta hypoteksbanksobligationer vid folkskollärarnes pensionsinättning och vidtagandet af åtgärder för minskning af förvaltningskostnaderna för samma inrättning föranledde en liflig diskussion. Hr Berlin, sjelf ordförande för nämnde inrättnings direktion, försvarade dess förvaltning och visade, vid behandlandet af sistnämnde 8, att denna förvaltning ingalunda kan anses dyr i förhållande till det stora antalet delegare. Han understöddes af hrr Montgommery-Cederhjelm, Funck och statsrådet Carlsson, hvaremot utskottets anmärkningar försvarades af hr Falk. S 15 godkändes, men 16 förkastades med 46 röster mot 37. S 17 angående bibelkommissionens redovisning godkändes, ock 18 angående öfrige i berättelsen förekommande frågor, hvilka icke voro af beskaffenhet att föranleda något yttrande, lades till handlingarne. Af samma utskotts utlåtande JM 34 i anledning af revisorernes för riksgäldskontoret berättelse ladesförsta punkten, innehållande en redogörelse för transaktionerna vid upptagandet af 1869 års lån, till handlingarne, och 2:dra punkten angående utbetalda arvoden för biträde åt lånedeputerade godkändes utan diskussion, hvaremot den 3:dje angående begärandet af ett utlåtande från en engelsk jurist om Gellivarabolagets förbindelser mot svenska staten antogs först efter en liflig debatt. Som det hufvudsakliga innehållet af denna finnes återgifven i gårdagens öfversigt, må här endast tiläggas, att hr Lagerstråle för att vederlägga beskyllningen, att Sin regeringen skulle hafva gått lättsinnigt tillväga i sina transaktioner med nämnda bolag, redogjrde för hela förloppet af desamma. 4:de och 5:te punkterna angående amorteringen af lånet till Dalslands kanalaktiebolag och bevillning för aflidne brukspatron O. Lennartsons testamente godkändes. Vid föredragandet af 6:te punkten angående decharge för viksgäldsfullmäktige förundrade sig hr Nordström, att utskottet icke anställt någon undersökning om förhållandet med 1868 års lån, oaktadt en reservant bland revisosorerne framställt anmärkningar. Det hade varit utskottets skyldighet att utreda saken. Frih. Funck svarade å utskottets vägnar att detta saknat anledning att ingå i någon undersökning, då revisorerne icke haft något att i sin berättelse anmärka. Frih. Nordenfelt saknade en redogörelse för hypoteksbanken. Statsrådet frih. af Ugglas hoppades, att man inom årets slut skulle få en sådan öfversigt som den föregående talaren önskade. Betänkandet biölls. : Samma utskotts utlåtande JM 35 angående granskningen af de under kommerskollegii förvaltning ställda medel godkändes. Derefter föredrogs utlåtandet JM 36 angående statsbidrag till vägars anläggande m. m. 1:sta punkten, hvaruti tillstyrktes att anslaget till vägars anläggande och förbättrande måtte utgå till oförändradt belopp med 150.000 rdr och den 2:dra, hvaruti hemställdes att 5000 rår under jinnevarande år måtte anvisas till fullbordande af vägen mellan Åsele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län, bif los. 3:dje punkten, hvaruti utskottet afstyrkte K M:ts proposition om statsbidrag af 106,700 rdr hvaraf 15,000 skulle utgå nästkommande år, för anläggande af väg mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar å Westerbuttens län, föranledde en liflig diskussion. För bifall till K. M:ts proposition talade statsrådet Adlercreutz samt hrr Häggström, Hazelins. Bennich, Rydin, Munthe och Beckman, hvilka såsom skäl anförde den fullkomliga bristen på farbara vägar i denna trakt, de långa afstånden, ortens rika, naturliga resurser och omöjligheten att tillgodogöra dem utan kommunikationer, och slutligen billigheten af att de orter, som icke kunna komma i fråga att erhålla jernväg, åtminstone måtte få landsvägar. Utskottets utlåtande försvarades af hr Funck. Anslaget beviljades med 41 röster mot 32. 4:de och 5:te punkterna, afstyrkande hr Engmans motion om anslag för en väg mellan Ramsele socken i Westernorrlands län och Ströms socken i Jemtlands län samt br Hörnfelts om anslag för en väg mellan Gideå och Trehörningssjö kyrkor i Westernorrlands län, biföllos. 6:te punkten, afstyrkande hr Stålhammars motion om AT AE i år af de återstående 000 ll EPP ET IK RR R— . Tr PER RR Fm