Aftonbladet – 7 april 1870, sida 2

Jag tror för min del inte att någon af pigorna haft ett sådant fult streck för sig, mr Harry. Hvad skulle de göra med andras bref? Och hvarifrån kunde de få gummi att fästa ihop det med, det ville jag väl veta? Gummi står på spiselkransen i mitt rum, Hill; jag begagnar sådant då jag målar,, sade jag. Ja, det gör detsamma — gummi eller inte gummi, så öppna de inte andras bref,, svarade Hill envist. Här måste finnas falska nycklar i huset, mr Chandos, sade jag sedan Hill hade gått. Här tycks finnas någonting värre ändå — en spion, svarade han. Ehuru rättare sagdt det ena förutsätter det andra. Jag tänkte inom mig att jag visste hvem den skyldiga var: Lizzy Dene. Men visshet hade jag ej och att angifva henne på blotta misstankar, det ansåg jag mig icke böra. Några dagar förgingo utan händelser af vigt, men en morgon, då mr Chandos och jag enligt vanligheten voro i eksalen och han öppnade sitt schatull, såg jag hastigt upp från mitt arbete vid ett utrop af honom. Bravo! nu ha de fastnat 1 snaran, tänker jag! sade han med mycken liflighet och började leta i schatullet. Ja, mycket riktigt! Hvad är det, mr Chandos? frågade jag. Han kom fram till mig. (Forts.)