Andra kammaren. s Främst på föredragningslistan för denna dag stod lågutskottets utlåfande JM 21, i anledning a väckta motioner, åsyftande ändringar i kommunallagarne: Främst förekom till behandling hr Ehrenborg: motion, åsyftande en fuilständig omarbetning al kommunalförfat:ningarne, hufvudsakligen gående ut på att skilja rösträtten i en ekonomisk rätt enligt hvilken hvarje till kommunen skattskyldig medlem skulle rösta i förhållande till sin kom munalskatt, således efter fyrk, och en allmän: mensklig statsborgerlig personrätt, enligt hvilker hvarje till kommunen skattande skulle ega lika rösträtt, således ett röstande per capita. Til det förra slaget skulle höra alla anslagsfrågor, och till det senare alla andra, isynnerhet val af kommunens förtroendemän. Motionen åsyftade äfven medgifvande åt de skattskyldige kommunalmedlemmarne, i alla de fall, der det är möjligt, af beslutanderättens omedelbara utöfning. I första punkten af sitt utlåtande hade utskottet afstyrkt lenna motion. Rörande denna fråga uppstod en diskussion, som BpRtog drygaste delen af förmiddagen, men som at flera talare utsträcktes till betraktelser af frågan i sin allmännelighet. Hr Ehrenborg ingick i en utförlig kritik af de skäl utskottet anfört för sitt afstyrkande förslag. Hvad beträffade förslagets kärnpunkt, eller rösträttens skiljande i de tvenne här ofvan antydda kategorierna, så hade man deremot anfört svårigheter, hvilka tal. icke heller förbisett; men just derför hade han ock hemställt, att riksdagen måtte anhålla, det K. M:t ville i antydda syftet låta omarbeta kommunallagarne. Tal. hade äfven i motionen föreslagit att folknummern i de städer, som skola låta sina kommunala angelägenheter afgöras af stadsfullmäktige, skulle bestämmas till 6000 i stället för 3000. Enligt den nuvarande bestämmelsen finnas 34 städer med stadsfullmäktige, enligt hans förslag skulle det blott bli 16. Städer med invånaretal ej högre än 6000 vore icke större än att de skattskyldige borde kunna omedelbart deltaga i förhandlingarne rörande kommunens angelägenheter. Och att detta sätt skulle komma att af dem begagnas slöt tal. deraf, att de ållra flesta af de städer, som det varit medlöna begagnat detsamma, och att ingen enda indtkommun, af hvilka likväl somliga hade 9 till och med 12 tusen invånare, ens satt i fråga att öfverlemna sin beslutanderätt åt några fullmäktige. Visserligen hade utskottet påstätt, att ärendena skulle afgöras på ett mera tillfredsställande sätt i de städer, der afgörandet vore öfverlemnadt åt fullmäktige än der det vore förbehållet åt de skattskyldige sjelfva omedelbart, men tal. vågade betvifla detta kategoriska förklarande och var öfvertygad, att han af de mindre städernas representanter i kammaren skulle få medhåll i detta hänseende. Visserligen kunde det medgifvas, att vålen till landstingen efter hufvudtalet vore olämpligt; men vådligt eller inverkande första kammarens natur i anslagsfrågor kunde det icke vara, enär denna kammares återhållsamhet icke så mycket vore att söka deri, om de utses efter hufvudtal eller fyrktal, utan i det tredubbla valet, saknaden af arvode, den längre tid för hvilken dess medlemmar äro valda samt den högre åldern och census. För sin del ansåg tal. föröfrigt att det klander, som drabbade hans förslag i detta hänseende, ej vore af så stor vigt, då, enligt hans åsigt, valen till ledamöterna i första kammaren borde skiljas från landstingen, på det grundlagens stadganden icke måtte göras beroende af ändringar i kommunallagarne.